Författare: David Levithan. 2014, Homo, Kärlek, Övrigt.
Skriven av en av världens bästa tonårsförfattare! Det är en
sån fröjd att läsa hans egna alster (utan andra medförfattare), alldeles särskilt
hans förra; Jag, En – något av det
absolut bästa som skrivits. Så även detta, men av andra skäl… här är det mer språket,
stilen, hans vackert formulerade klokheter, som gör den så fantastiskt bra. Och
angreppssättet; berättaren/-na är männen, eller snarare deras själar, som fick
sina liv avkortade pga aids några årtionden tidigare. Berättartekniskt är det
genialt – dels kan de välja att dimpa ned i vilka skeenden de vill, uppifrån
himlen, och dels kan de tillföra sina egna erfarenheter och klokheter till de
skeenden de observerar. Det är verkligen bara så snyggt!
Och dem som vi får följa ur deras örnperspektiv är i första
hand Harry och Craig, ett före detta par som fortfarande hyser oerhört starka
känslor för varandra. De har bestämt sig för att genomföra det kanske omöjliga –
ett nytt kyssrekord till Guiness Rekordbok på drygt 32 timmar. Och medan detta
pågår, denna riktigt, riktigt fysiskt jobbiga utmaning, så får vi alltså via
berättarna också följa några andra; Neil och Peter, ett ungt par vars familjer
tar det här med deras homosexualitet på helt olika sätt, Ryan och Avery som
precis har träffats och som tar de första stapplande stegen på sin framtida
relation, men också Cooper, vars föräldrar våldsamt tar avstånd från sin son
när de kommer på honom med att vara homosexuell. Under de två dygnen vi får
följa honom driver han bara runt i sin bil och på homosajter, och tomheten blir
bara större och större. Alla slåss de på olika sätt för sin rätt att få vara
den de är, tvingas stå emot alla sorters trakasserier och hot, men vill bara få älska
och bli älskade precis som de är, som vem som helst. Ett privilegium som årtionden efter
den värsta aidsboomen fortfarande är så få förunnat. Hur är detta möjligt? Och
hur orkar de fortsätta kämpa? Men de har i alla fall en framtid, vilket
berättarrösten/-erna aldrig fick.
Så starkt, så vackert, så viktigt. En riktigt, riktigt bra
klokbok dessutom. Avnjutes långsamt för största möjliga behållning enligt min
mening!
/Tuija
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar