Hemsökta

Författare: Magnus Nordin.
2016, Homo, Läskigt, Mystik.


Magnus Nordin, mästaren på obehagligheter... Även denna gång? Nja. Elin och Denise är i 18-årsåldern, och när jag läser, så känns det som tilltalet till en tolvåring - det mesta är övertydligt, även det underförstådda uttrycks.. det känns helt enkelt en smula barnsligt. Synd, för han brukar ju verkligen kunna bättre. Lite obehagligt, javisst, men det finns en obalans i boken vad gäller målgrupp, som känns för mycket fel för att kunna gå mig förbi.


Men historien. Ja, den är väl ganska sådär lagomläskig i omgångar, kan jag tycka. En spökis/thrillerkombo, som alltför många gånger också känns överdrivet tillgjord. Vem skickar ut två tjejer i äldre tonåren att vakta en lyxhus i yttersta skärgården, där knappt en människa finns? Men larm och ytterbelysningar finns, just in case! Elin och Denise tycker sig ha fått drömsommarjobbet - nästan ingenting behöver de göra för att sköta huset, mest sola och bada alltså, men nogsamt låsa in sig nattetid. De har ganska nyligen träffats, Elin har svårt med att berätta för sin familj om att hon har en flickvän, hon är rent allmänt en ganska överförsiktig typ - raka motsatsen till Denise som är lite too much av det mesta. Synd att de är såna ytterligheter på skalan, för det känns inte speciellt trovärdigt att de två skulle funnit varandra i verkligheten.

I vilket fall... obehagligheterna börjar redan första natten, ytterlamporna släcks, larmet går, övervakningskamerorna visar ingenting. Natt efter natt händer allt konstigare saker - hur har de mystiska katterna kommit in i huset? Vad finns inne i det låsta rummet? Och vad hände egentligen ägarens fru, som hävdas ha drunknat under en simtur? Och vad vet egentligen öns enda granne om allt som hänt - för förra årets husvaktare flydde hals över huvud redan efter första natten... Lite tycks han ju i alla fall veta om sägnen kring Gydja kråkfinger som brändes till döds för länge, länge sedan därute...

/Tuija