Författare: Mia Öström.
2015, Mystik, Utanförskap.
2015, Mystik, Utanförskap.
En riktigt skugglik, skum historia, som utspelar sig långt ute i Stockholms skärgård, en riktigt, riktigt het sommar. Det är trettonåriga Rakel som berättar, och hennes historia är av det mystiska slaget - som läsare vet jag inte vad som egentligen har hänt, och inte, när sista sidan är ihopslagen. Men det är välskrivet och suggestivt, och jag fångas av den mystiska stämningen som genomsyrar varje sida.
Rakel har fått följa med sin kusin Ellika och hennes båda föräldrar till deras ö långt ute i havsbandet, en evighet från civilisationen. Men Ellika vill inte kännas vid henne, vill inte kännas vid sina föräldrar heller, för den delen, och Rakel känner sig om möjligt ännu ensammare därute, än hemma hos sin depressiva mamma i lägenheten. Hon lever som en skugga, flyktig och undfallande, och håller sig för sig själv, liksom den övriga familjen också tycks göra. Stämningen är ansträngd och konstlad, men det orkar hon inte bry sig om - hon håller sig undan, och håller sig för sig själv. Men nere vid stranden finns ett gammalt hopptorn, och där träffar hon en dag de rödhåriga tvillingarna, som innesluter henne i sin gemenskap - under förutsättning att hon klarar vissa "inträdesprov" som ställer hennes vanliga rättsuppfattning helt på ända. Som motprestation ska de lära henne att dyka - hon som aldrig vågat någonting, någonstans. Och hon går "all in". Problemet är bara att Ellika också fått syn på tvillingarna och försöker sätta alla möjliga käppar i hjulet, medan sommaren förflyter under hetta och bad, och utan att Rakel egentligen får veta så värst mycket mer om tvillingarna. De bara försvinner blixtsnabbt var gång de måste hem, och när Rakel och Ellika en dag försöker hitta deras farmors hus ställs allt på ända. Medan skuggorna bara växer på den vackra sommarön...
Intressant och annorlunda, författarens första roman för unga.
/Tuija
Rakel har fått följa med sin kusin Ellika och hennes båda föräldrar till deras ö långt ute i havsbandet, en evighet från civilisationen. Men Ellika vill inte kännas vid henne, vill inte kännas vid sina föräldrar heller, för den delen, och Rakel känner sig om möjligt ännu ensammare därute, än hemma hos sin depressiva mamma i lägenheten. Hon lever som en skugga, flyktig och undfallande, och håller sig för sig själv, liksom den övriga familjen också tycks göra. Stämningen är ansträngd och konstlad, men det orkar hon inte bry sig om - hon håller sig undan, och håller sig för sig själv. Men nere vid stranden finns ett gammalt hopptorn, och där träffar hon en dag de rödhåriga tvillingarna, som innesluter henne i sin gemenskap - under förutsättning att hon klarar vissa "inträdesprov" som ställer hennes vanliga rättsuppfattning helt på ända. Som motprestation ska de lära henne att dyka - hon som aldrig vågat någonting, någonstans. Och hon går "all in". Problemet är bara att Ellika också fått syn på tvillingarna och försöker sätta alla möjliga käppar i hjulet, medan sommaren förflyter under hetta och bad, och utan att Rakel egentligen får veta så värst mycket mer om tvillingarna. De bara försvinner blixtsnabbt var gång de måste hem, och när Rakel och Ellika en dag försöker hitta deras farmors hus ställs allt på ända. Medan skuggorna bara växer på den vackra sommarön...
Intressant och annorlunda, författarens första roman för unga.
/Tuija
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar