fredag 28 juli 2017

Jag vill vara jordens medelpunkt

Omslagsbild
Författare: Charlotta Lannebo.
2017, Andra länder, Resor, Vänskap, Övrigt.

Lannebo tonårsdebuterar, intressant men ändå lite svajigt. Självupplevt?

Året är 1991, Lova har gjort ett avbrott i gymnasiet för att göra det som ingen annan gör - bli utbytesstudent på Nya Zeeland. Hon vill göra annat, vill se annat, bli något annat. Och skriva. Uppleva annat som hon senare kan skriva om, när hon blivit författare. Hon lämnar sitt vanliga stockholmsliv med kompisar och fester, har stora förväntningar... men det blev inte riktigt som hon tänkt sig.

Karen, som hon ska få bo hos, och som hon haft kontakt med innan resan, är superbra på alla möjliga vis, de blir bra kompisar. Men - platsen där Karen bor ligger så off som det bara kan, ute på landsbygden. Där finns ingenting. Att göra. Eller umgås med. Lova blir sittandes på sitt supersunkiga rum, ickepratandes med Karens två pojkar som ignorerar henne, hon sitter verkligen av tiden. Enda avbrottet är skolan - men lång skolbussresa krånglar till eventuellt umgänge med klasskompisar, som kanske inte heller är vad hon tänkt sig. Hon lider i tysthet, vill inte såra Karen som jobbar häcken av sig, vill inte oroa dem därhemma. Hon vill egentligen inte hem heller. Bara någon annan stans. Hon kan ju inte bara ge upp utan vidare, lite mer ruter är det väl i henne!? Och inte har hon hunnit hitta någon att bli av med sin oskuld med, heller... som hon ju tänkt sig. Men så får hon en idé. Som dessvärre går helt överstyr... och hon förstör hur mycket som helst, för hur många som helst. Hur tar man sig ur det som inte går att reparera?

/Tuija

Inga kommentarer: