Huset mittemot

Författare: Alex Haridi.
2015, Deckare, Läskigt, Självmord, Vänskap.

I huset mittemot Joels har det ohyggliga redan hänt - en trettonåring har hängt sig. För tjugo år sedan, dock. Men fortfarande pratar alla i skolan om det som om det hänt nyss, och alla vet exakt hur det gick till. Fast egentligen vet ju ingen, visar det sig...

Det stora huset står där övergivet och nedgånget, huset där Jonathan bodde och växte upp, tills den dag han valde att avsluta sitt liv. Varför? Och varför står bara huset där och förfaller?

På Uddviksskolan är alla besatta av det som hände - de stryker omkring den magnet som huset och dess hemligheter har blivit, vågar sig eventuellt in i trädgården, eventuellt banka på dörren, eventuellt bryta sig in. Mest är det bara prat, men en dag gör Joel och hans kompisar just det. Bryter sig in. Och sen blir Joels vardag aldrig mer sig lik. Han dras till huset som en fluga till en sockerbit, han smiter in där när ingen vet, när ingen ser, och ingen kan ana vad som pågår. Och vad är det egentligen som pågår? För ödehuset är inte öde - där inne finns någon. Någon från det förflutna, men också här och nu. Men varför? Och varför börjar Joel klä sig i Jonathans gamla kläder och färga håret?

Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här boken - den benämns med orden skräck, fascinationen för det mörka och okända, och har ett anslag av övernaturlighet. Av detta finner jag nog inte riktigt något. Visst är det lite kusligt innan man vet vad som pågår i huset, men allting har sin ganska enkla förklaring - utom möjligen Joels utstuderade fascination över Jonathans liv och öde. För mig är det egentligen en ganska sorglig historia, och trots en bra uppbyggnad av spänning så känns det som att historien spretar, istället för att fyllas ut, när systerns ätstörningar och bästa kompisen Kalles svårigheter tar plats. Dessutom känns det väldigt tydligt att detta är en bok om trettonåringar, för trettonåringar. Äldre tonåringar kan nog uppleva historien, om inte lite barnslig, så något åt det hållet i alla fall - grabbarna känns emellanåt så pass omogna att historiens dramatik och nerv går en smula förlorad. Lite synd. Men annars absolut läsvärd.

Finns boken inne?

/Tuija