Visar inlägg med etikett Science Fiction. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Science Fiction. Visa alla inlägg

fredag 11 augusti 2017

Tusende våningen

. Tusende våningen
 , .
Författare: Katharine McGee.
2017, Adoption, Deckare, Kärlek, Science Fiction.


På Manhattan, år 2118, står ett tusen våningar högt torn – och där finns allt. Särskilt för dem som har råd, som bor högst däruppe. Och där bor bland andra Avery, som designats som embryo att bli en perfekt skönhet – hon har verkligen ”allt” utom det enda hon egentligen vill ha; sin adoptivbror Atlas, som hon i hemlighet älskar.

Däruppe bor också hennes bästa vän Leda som i hemlighet varit borta hela sommaren på drogavvänjning efter ett missbruk som urartade när hon äntligen trodde hon fångat sin kärlek, Atlas, som dock gick upp i rök direkt efter det. Hon anlitar
hackaren Watt att ta reda på var han varit och vilka han träffar, eftersom hon i sin
svartsjuka anar att där finns något skumt som han döljer… För alla döljer något!

Längre ned i huset bor Rylin, som ensam kämpar för att försörja sig och sin lillasyster efter att deras mamma dött, men efter ett tag även Eris, Averys och Ledas vän, som tvingats flytta från toppen, efter en stor familjeskandal. Dessa unga människors vägar korsas på de mest oväntade vis under en höst, och det får de mest oanade konsekvenser på många olika plan som man bara kan tänka sig.

Detta är alltså ingredienserna i ett spännande framtidsscenario, där det mesta kan utspela sig inomhus, i låtsassolljus och låtsasparker, men där den största dramatiken utspelar sig på takterrassen allra högst upp. Jag kan inte låta bli att fascineras av teknologins framsteg under de hundra år som ska ha passerat från nu, men samtidigt konstatera att kärleksdramer utspelar sig på precis samma sätt som idag. En och annan billig poäng köpes lite väl lätt, lite för mycket schabloner förekommer också, men på det hela taget är det ändå fängslande slukläsning, för man måste ju få veta hur det går… Lättsmält sommarläsning med hemligheter, avundsjuka, svartsjuka… you name it…

/Tuija


fredag 21 juli 2017

Vita tigern

Omslagsbild
Författare: Christin Ljungqvist.
2017, Deckare, Dystopi, Science Fiction, Thriller.

Oj, vilket annorlunda verk av Christin Ljungqvist! Som jag älskat att läsa! Väldigt oväntat och överraskande med en tjock steampunkdystopi som utspelar sig i Göteborg år 2296, med huvudkaraktärer som känns som om de är i det yngre tonårsspannet - men samtidigt innehåller boken en hel del grovt våld som förklarar tonårsklassningen. Det är onekligen intressant och spännande att läsa om staden där jag vuxit upp, ur ett tidsperspektiv där den gamla civilisationen (=vi) förstört så mycket, och smårester av staden är kvar innanför stadsstängslet (=innerstan), med Älvsborgsbron som en sluss mot den höga havsvattennivån utanför...

Under en månads tid - januari - får vi följa 14-åriga Avalon, som med sina föräldrar och storebror bor i, och driver, hotellet Vita Tigern, som man tidigt anar har blivit något slags flyktinggömma. Och detta är ett av dilemmorna som Ava inte riktigt har grepp om men som blir till en stor och farlig insikt för henne allt eftersom. Ett annat dilemma är att på Nyårsafton, när boken inleds, störtar någon ned från Götaälvbron med sin svävare, ned genom isen inunder. Som den privatspanare hon är, tillsammans med sitt kompisspanargäng, kan hon förstås inte stilla sin infernaliska nyfikenhet, utan utsätter sig och väldigt många andra i riktigt stor fara när hon/de försöker luska i vem som störtade ned, vart denne tog vägen, och varför polisen och alla andra är så otroligt förtegna kring vem de söker. Döm om hennes chock när upptäckten - att hans göms inspärrad i hennes egna källargömmor - uppenbaras, och en livsfarlig jakt... på henne (!).. börjar.


Här är mycket luftskepp, svävare, linbanor, men här är också massor av kvinnligt mod, civilkurage, riktigt god vänskap och en lite spirande kärlekshistoria. Dock hade boken vunnit på att bantas/ koncentreras rejält. Men ett intressant tillskott i det svenska SF-utbudet för ungdom - absolut.

/Tuija

måndag 8 december 2014

Linux: Uttagningen

Författare: Maths Claesson.
2014, Science Fiction.


Det känns som om att det inte finns särskilt mycket Sci-fi när det kommer till ungdomsromaner, men det börjar sakta men säkert dyka upp fler och fler. Maths Claessons debutroman utspelar sig i ett framtida Stockholm. Vad vi får reda på av världen runt omkring så har värmet stigit på jorden så mycket så att det inte till exempel längre snöar i Sverige. Det finns även städer uppe i rymden nu, där man kan bo.

Linux, huvudpersonen, drömmer sig bort i rymden. Han drömmer om att bli rymdpilot och upptäcka nya delar av universum, men det är inte det bästa att göra på matteprovet. Han måste därför sitta inne i en lägenhet utan fungerande luftkonditionering och plugga hela sommaren till omprovet i slutet av sommarlovet.

Men hans kompis Elevira upplyser honom en dag om att det kommer att vara en uttagning för rymdambassadörer på Gröna Lund snart, en chans att få åka upp i rymden till Kristallstaden, att få bo och gå i skola där i ett helt år! Haken är att bara en tjej och en kille från varje land i Europa får följa med, men Linux måste till varje pris vinna!

Boken, enligt mig, gick lite för långsamt framåt i handlingarna, det hände för lite. Däremot så tycker jag att den levde upp till min förväntningar. Man får se ett framtida Stockholm som inte känns helt overkligt och karaktärerna är intressanta. Berättelsen däremot drog inte riktigt in mig och den kändes lite upprepande ibland.

Uppföljaren; Linux: Kristallstaden, finns även ute nu och jag har även läst den. Jag tyckte den drog in mig mycket snabbare och den gick snabbt fram. Det fanns nya intressanta karaktärer och i många fall kände man lite samma känslor som Linux. Ibland kunde man verkligen förstå honom men ibland blev jag helt frustrerad på hans tankegångar!

Jag tycker att den här serien kan vara ett intressant val om man är intresserad av sci-fi och en möjlig framtid i rymden för mänskligheten.

/Malin H.

tisdag 8 april 2014

Fahrenheit 451

Författare: Ray Bradbury.
1958, Science Fiction, Övrigt.

Det verkar vara dystopiernas tid. Det skrivs ungdomsböcker i dystopisk anda, många av dem har det tipsats om här på bloggen; Matchad, Hungerspelen, Delirium, En sekund i taget, Divergent, Legend och liknande. I annan media refereras det på förekommen anledning till äldre litterära dystopier, särskilt till George Orwells roman 1984. 

För varje bibliotekarie, lärare och vetgirig frihetsälskande människa borde Ray Bradburys roman Fahrenheit 451 vara den värsta mardrömmen. Titeln syftar på den temperatur som papper självantänds vid (233 grader Celcius). Det är böckerna som brinner. Samtidigt ger Fahrenheit 451 grunden till de flesta dystopiska romaner, eftersom de mer eller mindre alltid utgår från att människan inte längre är fri att tänka vad hon vill, säga vad hon vill, göra vad hon vill eller skaffa sig den information hon vill.

 Romanen skildrar ett samhälle där all litteratur i tryckt form är strikt förbjuden, och den som försöker tillägna sig böcker eller gömmer undan sådana sopas effektivt bort från samhället. Boken utspelar sig i en framtid där alla hus är brandsäkra, så brandkårens enda uppgift är därför att vid larm åka till en plats som befunnits misstänkt för litteraturinnehav, och med sina fotogensprutor helt sonika bränna upp litteraturen - och i vissa fall även försyndarna, när de vägrar att lämna sina böcker. Detta förbud har dock inte införts av något totalitärt styre utan blivit en följd av den allmänna opinionen som i sin nöjessträvan funnit litteraturen alltför tungsint och missmodsbringande. Staten har dock rättat sig efter vad folket tror sig vilja.

Folk läser inte böcker, de njuter inte av naturen och har heller inte meningsfulla diskussioner med varandra. Det är förbjudet. Istället ska allt gå fort, det spelar ingen roll hur ytligt eller falskt det som sägs i TV är, det viktiga är bara att ta det till sig, suga i sig allt. Människorna lyssnar även på radio, som ger både underhållning och statlig information. De sätter in små saker i öronen, så kallad ”Seashells Radio” (boken är skriven 1953). Känns det igen?

 "Ibland tror jag att de som kör bilarna inte vet vad gräs är eller blommor, eftersom de aldrig kört sakta förbi", sade hon. ... "Min farbror körde långsamt på en huvudväg en gång. Han körde i sextio kilometer i timmen och de satte honom i fängelse i två dar. Är det inte lustigt, och sorgligt på samma gång?"

   "Du tänker för mycket", sade Montag osäkert.

   "Jag tittar sällan på TV-väggarna och går sällan på racertävlingarna eller nöjesfälten. Så det är väl därför jag har en massa tokiga tankar. Har ni sett de där sextio meter långa affischerna på landet utanför stan? Vet ni att de där affischerna en gång bara var sex meter långa? Men sen började bilarna rusa förbi så fort att de blev tvungna att öka ut affischerna för att folk skulle hinna se vad där stod."

   "Det visste jag inte." Montag skrattade plötsligt.

   "Jag slår vad om att jag vet något mer som inte ni vet. Det är dagg på gräset om mornarna."

   Han kunde plötsligt inte erinra sig om han hade haft reda på det eller ej, och det gjorde honom riktigt irriterad.

Läs Fahrenheit 451 och ligg steget före. Den har något viktigt att säga och du som läser det här är uppenbarligen en av dem som innerst inne inte vill att framtiden ska bli som boken förutspår.


 Andra dystopier du borde läsa är:
Vi - Jevgenij Zamjatin (1921/1924) Sovjetunionen/USA

Du nya sköna värld - Aldous Huxley (1932) Storbritannien
Titeln är ett citat från William Shakespeares pjäs Stormen (1611).

Kallocain - Karin Boye (1940) Sverige

1984 - George Orwell (1948)  Storbritannien

 Och världens skälvde - Ayn Rand (1957) USA

 Never let me go - Kazuo Ishiguro (2005) Storbritannien
Titeln är densamma för den svenska översättningen.

/Carolina

torsdag 3 april 2014

Drömgångare

Författare: Samantha Shannon.
2013, Dystopi, Fantasy, Science Fiction.

I ett framtida alternativt London - närmare bestämt 2059 - bor Paige Mahoney. Paige är klärvoajant - en människa som har övernaturliga krafter. För 200 år sedan inrättades det ett säkerhetssystem vid namn Scion, som jobbar för att få bort de klärvoajanta människorna genom förföljelse och avrättning. För att inte bli infångad och dödad är Paige med i ett kriminellt gäng som jobbar med att köpa och sälja eftertraktade andar. Hon lever under jorden, ljuger för sin pappa om vad hon gör och lever ett rent allmänt riskabelt liv. Vilket passar hennes upproriska, orädda och kaxiga personlighet. Men Paige har  ytterligare ett problem. Hon tillhör nämligen en väldigt sällsynt sort av voajans - hon är drömgångare, en av de ytterst få som kan ta sig in i någon annans medvetande, något som kommer att ställa till problem för henne.

Av misstag r
åkar hon döda en vakt på tunnelbanan, nästan två, och blir nästan genast infångad. Inte utan motstånd, men ingen kan smita från Scion hur länge som helst. När berättelsen fortskrider visar det sig att allt inte är som det ser ut, och det finns mycket som gömmer sig under ytan. Scion är inte vad det ser ut som, och Paige blir ganska snart medveten om hur värdefulla hennes krafter verkligen är. Tydligen finns det fler fiender där ute än Scion, och Paige blir fruktansvärt fort inblandad mot sin vilja.

I och med den stora str
ömmen av dystopiska fantasy-böcker på senare tid hade jag inte väldigt höga förväntningar innan jag började läsa, men de tankarna krossas fort. Drömgångare är i en klass för sig, utan de flesta klichéer, kärleksdramer och svaga huvudpersoner. Paige har en stark personlighet, och i och med att hon är 19, är hon mer som en vuxen, än vad böcker av detta slag brukar ha. Världen Shannon har byggt upp är unik i sitt slag, och det är svårt att släppa boken från sig. Även med alla nya termer och ny information, går det fort att ta sig in i världen och man blir inte besviken.
Boken är unik, och man blir positivt överraskad. Den är definitivt läsvärd, och det enda negativa som finns att säga är att den tog slut, och att man nu är tvungen att vänta på det sex uppföljarna.

/Siri

tisdag 22 oktober 2013

Legend

Författare: Marie Lu.
2013,  Action, Dystopi, Kärlek, Science Fiction.

Ytterligare en ny tonårsdystopi, i stil och klass med Hungerspelen, Divergent, Matchad, Delirium, m.fl. där alla har ingredienser som lånats av varandra. Men denna har ett tempo som kanske de andra inte riktigt har, och är dessutom avskalad på alltför mycket kringdetaljer – helt enkelt en renare och rakare spänningsprodukt. Och jag finner mig själv gilla det. Det känns inte avskalat vad gäller miljöskildringar och personbeskrivningar, för de känns fylliga och levande och ger mig en tillräckligt bra bild av sammanhangen som allting utspelas i  – kanske är det det mindre antalet sidokaraktärer som gör det smidigare att följa händelseutvecklingen (och även att återknyta till handlingen när en eventuell uppföljare kommit ut!?).Riktigt bra var det i alla fall!
Allting utspelar sig i alla fall i den amerikanska Republiken, nära Los Angeles, där områden drabbats av stora översvämningar, och sjöar bildats där städer låg. I vartannat kapitel drivs handlingen framåt ur Junes perspektiv – hon är ett femtonårigt underbarn som uppfostras och tränas för att ta plats i Republikens militära toppskikt, hon är både ett fysiskt och intellektuellt praktexemplar. Dock lever hon ensam med sin flera år äldre storebror, sedan deras föräldrar dött i en olycka.

Bokens andra huvudkaraktär, som vi får följa lika mycket, är Day - en ung kille i de fattiga slumområdena som ständigt drabbas av återkommande pestepidemier, som gör vad han kan för att hjälpa sin mamma och sina två bröder att skaffa pengar och pestmedicin, för yngsta brodern förefaller drabbad på ett egendomligt sätt. Detta gör han på de mest irriterande vis för de styrande i den rika sektorn – och blir därför ett hett jagat villebråd för militären. Men han är så skicklig på det han gör, så han har inga problem med att hålla sig undan… de vet egentligen inte ens vem han är.

Men allt tar en annan vändning när Junes älskade storebror dödas under en jakt på Day, och Day utpekas som den skyldige. June sätts i förtid in i verklighetens utmaningar och får i uppdrag att finna Day – vilket hon oväntat gör, utan att själv veta om det. Och lär känna honom, och även tycka om honom – utan att veta att han är killen hon söker. Men har han verkligen dödat hennes bror – olika uppgifter pekar åt helt andra håll..? Och är han verkligen den totala nolla som inte klarade Prövningen i 10-årsåldern? Allt fler faktorer pekar på väldigt mycket som Republikens ledning försöker undanhålla alla, utom den allra innersta kretsen. Vad är det egentligen som pågår i Republiken?

Vansinnigt spännande bladvändar- och slukarläsning, med lite romantik, action, och allt annat som hör genren till… och naturligtvis håller den på att filmas. Som gjord för det!

Tuija

onsdag 13 februari 2013

En sekund i taget

Författare: Sofia Nordin.
2013, Science Fiction, Vänskap.

En dystopi på svenska! Dem vimlar det inte av... Och av Sofia Nordin, vars finstämda uttryckssätt jag tycker mycket om. Spännande!
Så rasande spännande blev det dock inte, men inte så dumt ändå!

Hedvig lever här och nu, och inte i någon obestämbar framtid, när en mystisk feber härjar och dödar alla omkring henne. Varför hon klarade sig begriper hon inte, och hur hon fortsättningsvis ska kunna klara sig begriper hon ännu mindre. Med fruktansvärd sorg i hjärtat lämnar hon lägenheten där hennes döda föräldrar och älskade lillebror ligger, hon måste bara bort. Men vart? Det finns ju inte en levande människa någonstans!? Men hon erinrar sig en bondgård i närheten, en 4H-liknande plats, dit hon söker sig, för hon inser att hon måste ha tak över huvudet, och kunna skaffa mat. På gården finns både hästar, höns och kor, vars ljuver är spända till bristningsgränsen eftersom ingen mjölkat dem på flera dar. Och alla djuren är fruktansvärt törstiga. Hon tvingas lösa mjölkningen så gott hon gissningsvis kan, pumpar upp vatten ur brunnen och släpar till djuren, och bryter sig därefter in i huset. Men allting känns overkligt konstigt, förbjudet, ensamt och mörkt - hon fattar bara inte hur hon, som är så mesig och klen, ska kunna överleva själv - hon kan ju ingenting! Men - sakta men säkert tvingas hon ju lära sig; hugga ved, elda, rida, kärna smör av kossornas mjölk osv. Samtidigt som hon tvingar sig själv att skjuta alla tankar åt sidan - för annars går hon under. Hon är ju så totalt ensam som en människa bara kan bli. Vad blev det av hennes livsdrömmar, vad ska det bli av hennes liv? Hon hann ju aldrig ens få en pojkvän... hur orättvist är inte det...

Men mitt i hennes grubblerier, när hon börjat vänja sig vid sin nya vardagslunk, dyker en människa upp på gården! En tjej i hennes egen ålder, som flyttar in och succesivt blir en del av hennes liv. De gör matraider in till stan, den dödstysta obehagliga, stinkande stan, och hanterar sina minnen på lite olika sätt - Hedvig vill släppa det förflutna, slippa bli påmind om allt hon inte längre har, medan Ella inte vill glömma. Trots olikheterna kämpar de på, tills en röklukt en dag uppenbarar sig. Någon eldar, någonstans. De är inte ensamma! Men vem? Är denna någon farlig? Eller t o m smittad?

Bokens största förtjänster är nog den funderande, reflekterande Hedvig - hennes tankar kring allt som hänt och allt som aldrig kommer att hända känns så äkta och trovärdiga som man bara kan förvänta sig i en sån obegripligt situation som flickorna befinner sig i. Ingen jättemärkvärdig bok men absolut läsvärd om man gillar dystopier och dessutom av en bra svensk författare. Jag förväntar mig en fortsättning eftersom den slutar med en spännande cliffhanger!

/Tuija

tisdag 15 januari 2013

Divergent

Författare: Veronica Roth.
2012, Science fiction, Övrigt.

Divergent handlar en tjej som heter Beatrice Pryor. Boken utspelar sig i framtiden där samhället har delats upp i fem falanger. De osjälviska, de tappra, de fridfulla, de ärliga och de lärda. Beatrice tillhör från början de osjälviska vars hela existens går ut på att försöka göra så många olika osjälviska saker som möjligt och de försöker också alltid se till så att alla har det bra och de offrar gärna sig själva för andra. Beatrice har aldrig passat in i denna falangen och hon har kommit till åldern då man kan byta falang om man vill, men då kommer man inte att träffa sin familj särskilt mycket mer. Varje person får göra ett test för att se vilken falang de passar bäst in i. När Beatrice gör testet får hon veta att hon passar lika bra in i flera olika falanger vilket innebär att hon är divergent. Hon anar att detta faktum kan försätta henne i fara, och hon blir tvungen att dölja det för alla. När valdagen sen kommer gör hon valet att byta falang till de tappra och ändra sitt namn till Tris. Alla som byter falang måste genomgå en initieringsfas och i de tappras falang är initieringsfasen väldigt svår och jobbig. Klarar man inte initieringsfasen blir man falanglös vilket är det lägsta skiktet i samhället. 

Jag tyckte att boken var väldigt bra även om den har väldigt många likheter med andra dystopier. Jag gillar verkligen Beatrice och jag tycker att hon är  en väldigt cool tjej. Jag sträckläste verkligen hela boken och jag ser väldigt mycket fram emot att läsa nästa. 

/Klara CE

Även uppföljaren har kommit; "Insurgent" där Tris fortsätter sin, och övriga tappras kamp mot de lärdas krig, på sitt särskilda sätt, för en insurgent är "en person som agerar i opposition mot en etablerad auktoritet, men som inte nödvändigtvis behöver vara en krigare."  De måste helt enkelt få veta vad som egentligen döljs för dem och vad som finns utanför staden, och varför just de divergenta är utvalda. Till vad?

måndag 15 oktober 2012

Personer du kanske känner

Författare: Jay Asher & Carolyn Mackler.
2012, Kärlek, Vänskap, Science Fiction.

Science Fiction? Ja, inte vet jag vad man ska kalla tidsresor från 1996 till nu för, men bra nära är det iallafall. För det är precis vad som händer här - Emma och Josh lever i lugn och ro sina liv som bästisar 1996, långt innan Internets storhetstid.

Emma har precis fått en alldeles egen PC, och när hon installerat den loggas hon plötsligt in på något märkligt som kallas Facebook, som inte säger henne någonting. Men där finns en massa bilder på okända, men även kända, människor, som hon först inte fattar något av, men plötsligt inser att det är de personer hon tror, men 15 år äldre - dvs i trettioårsåldern! Hjälp - vilken sanslös insikt! Hur är detta möjligt? Och detta genom den installationsskivan hon fick av Josh! Är det han som ligger bakom, och försöker skoja med henne?

Men icke... Han blir lika förstummad han, när han väl är övertygad om faktum - de hittar sina egna sidor, med bilder på sig själva, sina framtida barn, framtida respektive... Men det blir inte alltid som man önskar!... Emma finner sig inte vara speciellt lyckligt gift med en okänd man och blir jättedeppig. Josh däremot visar sig vara jättelycklig med skolans snyggaste (och rikaste!) tjej, som han aldrig drömt om skulle vara intresserad av honom. Så vad händer..? Jo, Emma börjar plötsligt rota i sin framtid och ser till att hon aldrig kommer att träffa sin blivande man, och därigenom ändrar hon på sin framtid. Ja - hon ändrar förutsättningarna, och därigenom framtiden. Nästa gång hon loggar in är hon gift med någon annan, och livet är ingen dans på rosor då heller... Alltså börjar hon manipulera även denna framtid - allt till det bättre... Men inte går det något vidare..

Josh däremot blir ju alldeles till sig, och börjar träna upp sig, småprata med sin blivande fru - och hon verkar, otroligt nog, intresserad av honom. Alltså jobbar han naturligtvis på att påskynda processen... mot sin lyckliga, rika framtid. Men...

...allting ger ju ringar på vattnet - så även manipulerande med framtiden. En aldrig så liten förändring påverkar en massa andra skeenden runt omkring... hmm, var det verkligen det de ville..? Bör de verkligen peta i folks framtider? För de får ju faktiskt veta en hel massa som de inte vet om de verkligen vill känna till...
Spännande, kittlande lek med tanken... tänk om det var möjligt..?

/Tuija

lördag 15 september 2012

Delirium

Författare: Lauren Oliver.
uHce, 2012, Dystopi, Kärlek, Science Fiction.

Ännu en dystopi som sällar sig till mängden - här lobotomeras/"botas" invånarna till att bli precis lika icke-ifrågasättande och avtrubbade som i Scott Westerfelds Ful-svit - dock påstås de här botas från den livsfarliga sjukdomen Kärlek; Amor Deliria Nervosa...

Lena ser spänt fram emot sin behandlingsdag, eg. opereringsdag, för efter det ska hon i lugn och ro leva resten av sitt liv med en utvald man, som Statsmakterna kommit fram till att hon borde passa bra ihop med. Men några djupare känslor varken för man eller barn kommer hon ju aldrig att känna - vilket bara ska vara av godo: det blir en stabilare, tryggare och lugnare livsföring på det sättet. Och framför allt lyckligare. Påstås det. Indoktrineras alla att tycka och tro. Så även Lena, tills hon en dag lär känna Alex. Som hon absolut inte borde få umgås med (ingen nära kontakt mellan könen här, inte!) men eftersom han verkar botad, bär på ärret, så kan hon slappna av lite, och åtminstone prata försiktigt med honom, när ingen direkt ser...

Men naturligtvis utvecklas detta till något mycket mer än så. Genom Alex får hon insikt i att det fortfarande pågår ett liv ute i Vildmarken, på andra sidan elstängslet. Att det finns massor av infiltratörer på insidan, mitt ibland dem, som hjälper vissa (som Alex) att ta sig ut och in, få ut fängslade regimmotståndare etc etc. Men hur försiktiga de än är med sin kärlek, och fast det varit nära ögat flera gånger, så får de beväpnade vakterna till slut syn på dem...
Vansinnigt spännande, som kittlar fantasin - och en del två (Pandemonium) och del tre (Requiem) är redan på gång.

/Tuija

onsdag 20 juni 2012

Rör mig inte

Författare: Tahereh Mafi.
uHce, 2012, Dystopi, Kärlek, Mystik, Science Fiction.

Det här var verkligen något nytt, en ny sorts känsla, ett nytt sorts uttryck. Och väldigt vackert. Väldigt poetisk språkdräkt, fast i skönlitterär form - exakt raka motsatsen till Sonya Sones! Detta tyckte jag mycket om.
Det mest intressanta är Mafis sätt att låta Juliettes ärligaste inre tankar - det hon inte säger - löpa parallellt med det hon faktiskt säger i boken, eller uttrycker till läsaren, fast lite mer förskönande uttryckt. Det hon skulle vilja säga egentligen uttrycks som överstruken text; "Var snäll och släpp inte taget släpp ned mig"... t ex.

Juliette sitter inspärrad, mager, frusen och utsvulten, i en cell sedan lång tid tillbaka, på ett sinnesjukhus. Men hon är inte galen, inte det minsta, men hon är fullständigt livsfarlig för sin omgivning. Alla levande varelser hon rör vid, eller som rör henne, dör oftast, efter fruktansvärda smärtor - hon liksom suger livskraften ur dem, helt mot sin vilja. Ända sedan spädbarnsåldern har varken hennes föräldrar eller några andra vidrört henne, så är det något hennes kropp törstar efter så är det just beröring.
En dag kastas plötsligt en annan fånge in till henne, Adam, och hon känner svagt igen honom, det måste vara han, han som varit den enda som någonsin har sett henne som något annat än ett missfoster. Fast det är många år sedan de gick i samma klass, han minns nog inte henne...

Men... så ligger det ju förstås inte till - hon blir varse hur Återetablissemanget - de styrande - vill använda hennes fruktansvärda krafter som ett tortyrinstrument, ytterligare ett sätt att hålla den redan svältande och kuvade befolkningen på plats. Men hon inser också att Adam har spelat hela tiden; han är en soldat som jobbar för just Återetablissemanget. Men ingenting är som det synes vara - förstås - Adam har sökt till soldat av ett enda skäl; han har letat efter henne i många år, för han har heller inte kunnat glömma. Och nu vill han försöka rymma tillsammans med henne. Hur det är möjligt? Jo - han är immun mot hennes krafter. Förstås. Men ååh, de är så lyckliga och förälskade, och rör, rör, rör, så sinnligt vid varandra, så det kan man bortse ifrån... Och mycket, mycket mer hinner hända innan boken är slut. Läs och njut!


Uppföljaren "Rädda mig inte"har också kommit, och i den spännande fortsättningen får vi följa hur Juliette och Adam drillas till att använda sina krafter i de kommande bataljerna mot regeringsmakten. Men vilka dyker inte oväntat upp och vänder allt på ända, om inte Warner, som Juliette flydde ifrån, och dessutom hans far... som är far till fler..! Rasande spännande igen...           

/Tuija

fredag 1 juni 2012

Matchad

Författare: Ally Condie.
uHce, 2012, Dystopi, Kärlek, Science Fiction.

En vacker, men också lite otäck dystopi - men nog så tankeväckande, som de ju många gånger är...

Samfundet styr allt i den värld Cassie lever i. Eller provins, som det ju egentligen är, men det är den enda värld Cassie känner till. Samfundet styr t ex vem du ska leva med - eller, egentligen, vem du lever optimalt med, för din egen lyckas skull och för att få optimala avkommor/barn. Allt i ditt liv registreras och följs, så att den du slutligen matchas med verkligen blir den du bör leva med, resten av ditt liv. Tills den dag du fyller 80, då somnar du in. Precis som Cassies farfar gör, till hennes stora sorg. Men givetvis accepteras detta av alla, för då har du fått 80 friska, starka, lyckliga år och slipper allt det negativa som följer med en åldrande kropp och ett åldrande sinne.

När Cassie på sin matchningsbankett - mot alla odds - blir matchad med sin barndomskamrat och bäste vän Xander, är lyckan fullständig. Ända tills hon råkar få se något som inte var ämnat för hennes ögon, nämligen en annan matchning. Men inte heller den personen lever i någon annan provins, utan bor på hennes gata. Och heter Ky. Och visar sig vara en person som ingen ska matchas med, av olika skäl. Alltså har något fel uppstått. Men Cassie kan inte släppa Ky ur tankarna, som hon ju aldrig känt särskilt väl tidigare, men nu, naturligtvis, blir extra nyfiken på.

Hon är lycklig med Xander, men lär känna Ky alltmer, och får veta en hel del om hans liv, i en annan provins, och vilka minnen han bär på. Hon blir allt mer skeptisk och kritisk till hur saker hanteras av Samfundet och styr allt i deras liv, och hur de bevakar allt som hon och Ky gör. Och - naturligtvis inträffar det som ska vara omöjligt - hon blir kär i en annan än den hon är matchad med. Vad ska hon göra... med Xander som hon kommer att såra ohyggligt, och Ky, som hon känner en så innerlig samhörighet med. Men som blir förflyttad när Samfundet kommer på dem...

Spännande och tankeväckande, en obehaglig framtidsvision vad gäller många aspekter, och väldig lätt att tycka om!

/Tuija

onsdag 23 maj 2012

Rör mig inte!

Författare: Tahere Mafi.
uHce, 2012, Dystopi, Kärlek, Science Fiction, Övrigt.

Boken handlar om en tjej som inte kan röra någon, hon torterar dem tills de dör -  inte avsiktligt men hon kan bara inte hjälpa det. Sen finns Adam, pojken som kan röra henne utan att han plågas alls.

Allt utspelar sig i framtiden, samhället är förstört och regimen kontrollerar allt. Juliette är inspärrad på ett mentalsjukhus och har varit utan människokontakt i fyra år tills helt plötsligt Adam dyker upp. Då förändras allt och de råkar ut för väldigt mycket tillsammans..... Mer kan jag inte säga, för då avslöjar jag för mycket! Läs den läs den läs den!

/Angelica

fredag 25 februari 2011

Fienden - De levande döda

Författare: Charlie Higson.
uHce, 2010, Dystopi, Läskigt, Mystik, Science Fiction.

Ytterligare en obehaglig dystopihistoria! Och inte så lite obehaglig heller! London, i en obestämd framtid inte särskilt långt borta, har drabbats av ett förödande virus, som fått greppet om alla vuxna. De som inte redan dött, ruttnar inifrån, och svälter. Även deras hjärnor angrips, så de blir som avtrubbade, bestialiska djur, som äter allt som korsar deras väg. Och det är ju oftast barnen, det.

De barn som överlevt eländet så här långt har barrikaderat sig på lämpliga ställen runt om i stan, och lärt sig överleva genom att överlista och slåss mot de vuxna som går till angrepp. Det är en fasansfull tid av rädsla och ensamhet, hunger och maktlöshet, och alla önskar inget annat än att de bara fick vara barn igen och slippa bära orimligt ansvar över yngre kamrater och syskon. Hungern driver dem mot allt våghalsigare matraider, där någon kamrat oftast stryker med, vilket gör att erbjudandet om en självförsörjande fristad i Buckingham Palace synes som en dröm, en chans de måste ta. Men det är ingen lätt uppgift att ta sig helskinnad genom London, där vuxengäng, men också andra ungdomsgäng lurar bakom mörka hörn i jakt på mat och makt. Och är verkligen drömmen om en fristad något reellt, eller bara ett önsketänkande av barn med andra motiv och drivkrafter? Läs så får du veta!

Det är rasande spännande, men riktigt gräsligt och obehagligt - inget för äckelmagade! Skickligt uppbyggt, så man inte kan sluta läsa, och några öppna dörrar som bäddar för att fortsättning måste följa! Det ser jag fram emot!

/Tuija

tisdag 28 september 2010

Revolt

Författare: Suzanne Collins.
uHce, 2010, Dystopi, Kärlek, Läskigt, Science Fiction, Övrigt.

Katniss har räddats från sitt andra hungerspel och bor nu i distrikt 13 för distrikt 12 har bombats. Hennes familj, Gale och några till har överlevt. Det är oroligt i de flesta distrikten och det blir krig. Rebellerna tycker att Katniss ska leda dem men kan hon det utan Peeta? Han blev tagen av huvudstaden och är troligtvis mördad. Plötsligt visas det en intervju med Peeta på tv:n och det blir en räddningsexpedition för att rädda Peeta och de andra vinnarna i hungerspelet som också blivit tillfångatagna. Ska man lyckas få hem dem, och ifall de lyckas kan då Peeta fortfarande älska Katniss?

Den här boken var suuuuuuuuuuuuuuuuuuper. Alla böckerna i hungerspelsserien är suuuuuuuuuuuuuper. Slutet i den här boken var ganska dåligt tyckte jag och det var lite synd eftersom detta är sista delen men annars var boken superbra. Jag läste den på engelska och då heter den mockingjay.

/Klara N

onsdag 28 juli 2010

Darlah - 172 timmar på månen

Författare: Johan Harstad.
uHce, 2010, Läskigt, Mystik, Science Fiction.

Mia från Norge, Antoine från Frankrike och Midori från Japan är de lyckliga vinnarna i den världsomspännande tävlingen där tre tonåringar får följa med på den första resan till månen på fyrtio år. Vad de inte får veta är att det är ett gigantiskt experiment från NASA:s och USA:s regerings sida - det finns nämligen en anledning till att man inte åkt tillbaka till månen på denna långa tid. Ingen mer än den absoluta toppen känner ens till att där redan finns en månbas - Darlah 1 - som placerats där i rent forskningssyfte redan på 70-talet, för framtida månresenärer som förhoppningsvis ska kunna undersöka vad det är för något mystiskt som finns på månen. Tills man kan göra det skickas därför den här rymdexpeditionen upp, i rent PR-syfte som ska locka fram sponsorer till de framtida, mer tystade, forskningsresorna. Och tystnaden kring dessa beror på det hotfulla, oförklarliga man tidigare funnit på månen, som inte får läcka ut.

Totalt omedvetna om farorna åker alltså de tre ungdomarna och tre astronauter upp till månbasen Darlah 2, och - naturligtvis - börjar det ena oförklarliga efter det andra att hända, och folk försvinner. De blir allt färre och måste återvända tillbaka till jorden, men deras rymdfarkost är utsatt för sabotage. Och kontakten med jorden är bruten. Ström och syre är uppehällningen och något fasansfullt jagar dem. Riktigt, riktigt spännande! Och det slutar inte riktigt som man tror, heller! Absolut läsvärd spänning.

/Tuija

måndag 3 maj 2010

Genom dina ögon

Författare: Stephanie Meyer.
Hce, 2009, Science Fiction, Kärlek, Vänskap.

En bok med oförtjänt vag status! Med lite tid och distans till Twilight, är det klart lättare att se den här bokens förtjänster, för dess egen skull och inte som jämförelse. Spännande, dramatisk, tänkvärd, och givetvis kryddad med Meyers passion för den omöjliga kärleken. Vuxenklassad, men snarare för tonåringar och unga vuxna...

Jorden har ockuperats av själar från yttre rymden, som opereras in i människornas kroppar. Dessa själar är, rent fysiskt, ganska små, silvriga bläckfiskliknande varelser, som levt olika sorters liv, hos olika typer av värdar på flera olika planeter i vårt universum. Nu har de upptäckt att vi människor håller på att ta kål på både oss själva och vår planet, varför de ser sig nödgade att rycka in och åtminstone rädda planeten.

Men människorna ser det inte så. Under en flykt undan Sökarna åker Melanie fast, och får själen Vandraren inplanterad. Men Mel är en värdkropp som är riktigt stark i anden, hon vägrar släppa taget om sin kropp och gör allt för att störa Vandraren, genom att i praktiken tala med henne, inuti huvudet. Mels oro för sin lillebror Jamie och sitt livs kärlek Jared driver Vandraren ut i öknen för att leta efter dem. Och eftersom Mels minnen och känslor blivit en del av Vandrarens, är de lika känslomässigt bundna till Mels kära. Vilket får oanade konsekvenser när de väl hittar dem - och en hel "koloni" överlevare som lever i ett grottsystem, undan utomjordingarnas sökningar. Det tar lång tid för alla att våga tro på att Vandraren faktiskt är på flykt undan sin egen Sökare som hon avskyr, och att hennes syfte att finna dem i öknen definitivt inte är att avslöja deras tillhåll utan att se att hennes kära har det bra.

Hon vinner en efter annans förtroende, och får dem t.o.m. att förstå att Mel lever inuti henne, samtidigt som hon kämpar med sina känslor för Jared, som gör Mel svartsjuk, och sina känslor för Ian, som inte Mel attraheras av. Vandraren, Wanda kallad efter ett tag, slits mellan sina egna mänskliga känslor för människorna omkring henne, och Mels motsvarande, och till sist blir det ohållbart - två kan inte dela på en kropp, oavsett om man lärt sig att älska varandra!

/Tuija

torsdag 1 april 2010

Övergivna

Författare: Michael Grant.
uHce, 2009, Dystopi, Läskigt, Mystik, Science Fiction, Äventyr.

Ytterligare ett riktigt häftigt science fiction-äventyr här på jorden - ett klart värdigt komplement till "Ful"-serien och "Hungerspelen", om man nu gillat dessa!

På ett ögonblick försvinner alla människor över 15 år. Bilar kör av vägen, spädbarn blir övergivna, det normala livet bara upphör helt plötsligt. Och ingen av de kvarlämnade ungdomarna i den lilla staden Perdido Beach i Californien fattar någonting... Sakta börjar de organisera livet och tvingas ta stort ansvar för varandra, men framför allt för alla de yngre barnen som blivit övergivna. Som bara längtar efter mamma och pappa.

De upptäcker att i stadens utkant stoppas de av en mystisk, halvt genomskinlig, speglande mur, som de smärtsamt studsar tillbaka ifrån - och de inser under bokens gång att muren går runt om dem, och dessutom uppåt och nedåt! De är inspärrade i någon märklig slags kupol, utan utgång! Och exakt i mitten av cirkeln/zonen står traktens kärnkraftverk... Vad i hela fridens namn har egentligen hänt? Ovanpå detta upptäcker ungdomarna att somliga av dem fått mystiska krafter eller förmågor, somliga upptäckte detta t.o.m. innan alla äldre försvann. Och djuren uppvisar de mest märkliga mutationer...

Givetvis utmanas de goda, omhändertagande ungdomarna inne i staden av ett gäng ligister från en internatskola i stadens utkant - och kriget om makten över maten, krafterna och framtiden utbryter. Dessutom tickar klockan emot Sam - bokens huvudperson -hans femtonde födelsedag närmar sig obönhörligen. För i samma ögonblick någon fyller 15 år försvinner de ögonblickligen från kupolen. Men vart? Och varför?
Somligt får man svar på, somligt får man reda på nästa del i serien!

Del 2; "Hunger" utspelar sig när ca 3 månader gått och alla är fixerade vid sin egen hunger, dvs bristen på mat. Detta leder till kravaller och upplopp av
olika slag, vilket inte precis är vad Sam behöver, när han dessutom dras in i
en öppen konflikt med sin bror och hans hejdukar. Flera av dem är mer eller
mindre styrda av den mystiska varelsen i underjorden som för sin överlevnad
behöver radioaktivitet...!
Även del 3; "Lögner" finns ute nu,  liksom del 4; "Smitta".
Tuija

måndag 1 februari 2010

Hungerspelen

Författare: Suzanne Collins.
uHce, 2008, Dystopi, Läskigt, Science Fiction, Äventyr, Övrigt.

En bok som innehåller det mesta! Och inte alls är vad man skulle kunna tro att det är - en bisarr dokusåpahistoria. Istället påminner Hungerspelen om Westerfelds Ful-böcker - de utspelar sig i en obestämd framtid när USA som civilisation gått någon form av undergång till mötes och istället har en ny stat uppstått på samma plats, indelad i numrerade distrikt som ägnar sig åt olika saker för att hålla huvudstaden väl försörjd. Distrikten låser människorna inne och tvingar dem att leva i fattigdom, och dessutom tvingas varje familj att överlämna sina barn till en årlig utlottning där distriktet ska skicka en pojke och en flicka till Hungerspelen. Som är en i TV direktsänd "underhållning" 24 timmar om dygnet, där deltagarna dödas - av varandra - en efter en, tills en vinnare återstår. Och allt detta för att regimen vill hålla människorna i schack, som ett straff för tidigare uppror...

När Katniss älskade lillasyster blir uttagen, är hon blixtsnabb med att ersätta henne som deltagare - hon upplever sina egna chanser till överlevnad betydligt större. Hon har i smyg lämnat Distrikt 12 i flera år för att jaga och samla örter till sin familj, och har därför stora kunskaper kring just sådana överlevnadsförmågor som Hungerspelen kräver. Hon och den jämnårige Peeta, som visar sig varit kär i henne sen han var fem år, skickas iväg och båda tvingas utnyttja sina olika förmågor till överlevnad. 24 personer deltar, som bestialiskt tar livet av varandra, för att själva ha större chans till överlevnad - som en modernare variant av Flugornas herre. Och skulle det för TV-tittarna bli för händelselöst ändrar regimen spelreglerna och förutsättningarna under spelens gång, så att så mycket vidrigheter som möjligt sänds ut i media. Det är lite magstarkt och spännande - men aldrig över gränsen. Faktiskt en riktigt positiv överraskning, i tre delar dessutom!

Gillade du den? Fortsättning följer i:
"Fatta eld" - där Katniss och Peetas prestationer - men indirekt deras regim-
protester - på Hungerspelen har gjort dem, eller särskilt henne, till en stor
förebild ute i hela landet, och upproren jäser ute i Distrikten. Tills landets
ledare plötsligt kommer på hur de kan kväsa alla uppror en gång för alla...
"Revolt" - ett hungerspel som inte är arrangerat, utan istället är alla distriktens
uppror mot regimens sätt att utnyttja människorna. Katniss egen privata
hämnd består i att själv lyckas ta sig osedd till huvudstaden och där mörda
president Snow. Om hon lyckas? Läs själv!
/Tuija

måndag 6 april 2009

Oönskad

Författare: Gemma Malley.
uHce, 2008, Science Fiction/Övrigt.

Året är 2140 och ett nytt läkemedel gör det möjligt att leva för alltid. Men det har också gjort att barn är oönskade på jorden - för många människor leder till ett överutnyttjande av jordens mycket begränsade resurser. Alla som tar läkemedlet får skriva på en Förkunnelse om att aldrig skaffa barn. Gör de det ändå tas barnet ifrån dem för att uppfostras på anstalt till ett liv som slav.

Anna är ett sådant barn, övertygad om sin egen ovärdighet. Hon lever sitt liv inspärrad på Grange Hall där hon lär sig att bli en Värdefull Tillgång och att tjäna andra - allt för att sona sina föräldrars stora brott. Men en dag kommer Peter till anstalten. Obegripligt nog är han i hennes ålder och har inte fångats in förrän nu. Han berättar för henne om livet på utsidan och att hon egentligen inte heter Oönskade Anna utan Anna Covey. Och att han känner hennes föräldrar, väl. Som föräldralös har han t.o.m vuxit upp i deras hem och liksom dem engagerat sig i Motståndsrörelsen. Han har nu på eget bevåg bestämt sig för att leta reda på Anna och försöka få henne att rymma från Grange Hall tillsammans med honom. Men det är ju omöjligt. Och dessutom livsfarligt - Infångarna finns överallt. Väl övertygad om sanningshalten i allt han berättar känner hon sig onekligen mycket frestad - men hur ska hon våga? Att sätta allt på spel - sitt eget liv, Peters, men även hennes föräldrars, som hon inte ens trodde fanns?...

Väldigt spännande men också lite tänkvärt om ett utopiskt samhälle på en utarmad jord i en inte alltför avlägsen framtid.

/Tuija