måndag 31 augusti 2009

Shoo len

Författare: Douglas Foley.
uHc, 2009, Kulturkrockar, Kärlek, Övrigt.

Vårterminen är snart slut, och för Karim, Gabi och deras kompisar även hela högstadiet. Gabi gitter inte bry sig om skolan utan vill köra sin egen lilla karriär med att komma över snabba stålar på olika sätt. Karim börjar tröttna på den inslagna banan, liksom fler av deras kompisar. En kväll vid ett överfall på en kvinna går det lite för långt, Gabi sparkar henne sönder och samman - för ingenting. Hon hade nästan inget i sin väska. Detta blir vändpunkten för Karim, som känner att han fortfarande vill vara kompis med Gabi och ställa upp på honom - men inte på sånt här. Samtidigt börjar en ny tjej i klassen, Nikoo, som fascinerar och gör Karim nyfiken. De lär känna varandra, och blir riktigt, riktigt kära. Himmelriket skälver dock till i sina grundvalar när Karim förstår att det var Nikoos mamma de sparkade ner i parken.

Han bär på sin hemlighet i flera veckor men känner att han måste låta Nikoo få veta, om deras förhållande ska kunna fortsätta vara äkta och rent. Och Gabi iscensätter så många brandlarm på skolan så att när vårens jättestöt på en värdetransport som han fått in foten i ska verkställas, går allt överstyr. Och det råkar bli bl. a. Karim som är den utlösande faktorn, som slutar med att både Nikoo, men också många andra dör...

Känslosamt, inlevelsefullt och stundtals riktigt spännande - särskilt slutet som man väntat på sedan första kapitlet där man förstår att Nikoo ska dö, och att det är Karim som ska döda henne. Lite i drygaste laget, dock (boken är på nästan fyrahundra sidor), boken hade vunnit på att kortas ned avsevärt. Den påminner också väldigt mycket om Cannie Möllers "Skulden", så gillar du denna har du en minst lika bra om inte bättre bok att läsa där...
Klart läsvärd dock, Douglas Foley skriver alltid tänkvärt och bra, lite kul är det också med den genomgående invandrarslangen och jargongen, så typisk för Foley. Hur realistiskt det är att en rektor mutar bråkstakar med pengar låter jag dock vara osagt...

/Tuija

1 kommentar:

Louise sa...

Den här boken verkar jätte bra och jag har hört att den är jätte bra! Borde verkligen läsa den... Jag återkommer när jag har läst den ;)