En liten kärlekssång

Författare: Michelle Magorian.
uHce, 1992, Krig, Historiskt, Kärlek.

Sjuttonåriga Rose har, tillsammans med sin storasyster, evakuerats till en liten by vid sydenglands kust. Året är 1943 och kriget mot Tyskland pågår för fullt. Deras mamma, som är skådespelerska, har skickats till Fjärran Östern för att underhålla brittiska soldater och anställt en hushållerska som ska ta hand om döttrarna i det lilla huset hon hyrt. Men huset är i riktigt skabbigt skick, och något hembiträde dyker aldrig upp. Men det låter de inte deras mamma få veta, utan de bestämmer sig för att försöka klara sig själva i de tre månader över sommaren, som det var tänkt.

De lär sig tvätta, städa och laga mat, och njuter gott av sin nyvunna frihet. De lär också känna människor i byn och Rose börjar nysta i mysteriet kring den Galna Hilda som lär ha bott i huset före dem. Som visar sig inte ha varit det minsta galen, utan tvärtom blivit utsatt för ett förskräckligt övergrepp av sin familj, i skuggan av det första världskriget. Rose mognar och växer, hennes värderingar ställs på sin spets, och hon upptäcker läsandets och skrivandets glädje. Hon möter också kärleken i två olika skepnader, den första ack så olik den andra.

En bok med några år på nacken, inte desto mindre angelägen för det! Magorian skriver fantastiskt inkännande, man är verkligen "där" - då! Hur det överhängande kriget/-n splittrade familjer, hur otroligt ransonerat allting var, hur kriget påskyndade olika förlopp, såsom kärlek/giftermål/ev "oäkta barn" mm och allt vad detta ledde till i förlängningen. En modernare livssyn forcerades fram, på både gott och ont. Idag förfasar vi oss över hedersrelaterat våld som pågår i vårt land, men det är sannerligen inte särskilt längesedan våra egna normer var likvärdiga och straffen förfärliga för dem som bröt mot dem - det är faktiskt inte mer än 60-70 år sedan som våra egna föräldrar kanske skulle reagerat likadant. Och just detta skildras så bra!

/Tuija