Författare: Katarina von Bredow.
uHc, 2009, Kärlek, Vänskap, Övrigt.
En av Bredows bästa böcker, känns det som! Hon kan, som få, sätta exakt rätt ord med rätt tonläge på känslor som det är så lätt att identifiera sig med - man är verkligen "där" och lika insyltad...
...som denna gång Emma lyckas bli. Hon har lämnat gymnasietiden bakom sig, har fått ett jobb på ett café, och har dessutom lyckats få tag på en lägenhet - hon ska äntligen börja leva sitt eget liv, in i vuxenvärlden! Med sig på de första trevande stegen har hon den absolut bäste vännen Markus, som är en friskt och härligt udda gestalt, som funnits vid Emmas sida sedan barnsben. Utan honom vet hon knappt hur man andas. Han har varit hennes trygghet och stöd när föräldrarna skildes tidigt, och han har alltid funnits för henne när hon försökt balansera upp de tröttsamma konfikterna föräldrarna emellan. Men nya konflikter dyker oanat upp, som hon naturligtvis också, sin vana trogen, försöker balansera och medla i - den mellan hennes tjejbästis Ellinor och Ellinors kille Adrian. De är det perfekta paret som har det så bra ihop - tills plötsligt en dag något uppstår mellan Emma och Adrian. Det som bara inte fick hända. Och för att komplicera livet ytterligare lyckas hennes 17-åriga lillebror bli inblandad i en livsfarlig knarkhärva.
Det är vänskap som ställs på sin spets - både Emmas och Markus, men också Emmas och Ellinors. Och Emmas och hennes brors... Oförlåtliga svek och skuldkänslor väger också tungt - mot föräldrarna, mot bästisen, mot sig själv. Men starkast är ändå den absolut omöjliga, hopplösa kärleken, som förlamar och förtär, men också svindlar och berusar. Det är omöjligt att inte känna med henne, och mot henne - eller släppa boken, man bara måste få veta hur allting går!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar