Författare: Cilla Naumann.2013, Andra länder, Resor, Vänskap, Övrigt.
Det är jullov, men Tom ska inte fira jul hemma med sin
familj. Istället ska han till Colombia. I Sydamerika. Till Bogotá, världens
farligaste stad, med flest mord i hela världen och kokainhandel och
kidnappningar och… Ingen vidare bra idé alls, tyckte hans föräldrar när idén
presenterades under sommarlovet. Trots att hans bästa kompis Kalle är med, och
Kalles mamma Anna och hennes kille Juan. För egentligen är det Juan som vill
dit, för att leta efter sin försvunna moster. Och Kalle vill inte åka med om inte
Tom får följa med. Så så blir det, och Tom är ordentligt förväntansfull.
Men det bir ju aldrig riktigt som man tänkt sig. Även om Tom
inte tänkt sig något speciellt alls. Först är han livrädd för att komma bort
från de andra, sen blir Kalle sjuk. Och Juan letar och letar utan resultat.
Någon vanlig sol&badsemester är det ju inte tal om… Tills – de plötsligt
får ett tips om mostern och flyger inrikes ut till den karibiska kusten. Där
allt är så fantastiskt vackert. Men också fruktansvärt nedskitat. Och fattigt. Men,
trots att de råkar ut för diverse missöden som bl a gör dem sjuka, så får de
också uppleva fantastiska saker och lära känna nya människor. Trots att de
knappt kan prata med dem. Och tre veckor har plötsligt gått väldigt fort.
Det är en fin liten eftertänksam bok, som Naumann skrivit. Den är skriven på ett märkligt avskalat språk, som en väldigt lättläst bok, utan att egentligen kanske vara det. Men det jag gillar är Toms alla funderingar och reflektioner kring hemma och borta, likt och olikt, längta bort när man är hemma och längta hem när man är borta. Plus väldigt många andra tankar han får under resans gång. Han växer och mognar, pojken, mer genom sina inre upplevelser än genom sina yttre. Eller - det ena leder väl till det andra, egentligen. För resor är både nyttigt och hälsosamt - det är väl den bästa vägen till insikt om allt man faktiskt har. Som man bara tar för givet. /Tuija
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar