fredag 4 augusti 2017

Idag är allt

OmslagsbildFörfattare: Nicola Yoon.
2017, Flyktingskap, Kärlek.

Ja, dagen ("idag") är allt de har. Tillsammans.
Natasha och Daniel, som möts av en slump (?) en morgon - hon på väg att försöka få ändrat beslutet om utvisning och han på väg till en intervju inför en ansökan till Yale - är skapta för varann, det är Daniel övertygad om. Men också ovetandes om förutsättningarna för ett liv tillsammans. Dessutom är Daniel, som snarare känner sig som poeten än den framtida läkaren, övertygad om att det var ödet och inte slumpen som gjorde att deras vägar korsades. För många saker talar för detta, enligt honom. Natasha å andra sidan är hans vetenskapliga motsvarighet - för henne är det universums lagar som gäller, inte fånig, ödesmättad kärlek, och universum verkar illvilligt vilja ha ut henne och hennes familj ur USA. Till kvällen.

Men innan dess hinner de skiljas åt, hitta tillbaka till varann, och mycket, mycket mer. En och annan kulturkrock hinns också med, för Natashas familj kom till USA när hon var 8, från Jamaica, men har vistats illegalt i landet. Pappan lever i sin egen skådespelardrömvärld medan mamman med nöd och näppe lyckas hålla familjen flytande. Daniel är född i landet men föräldrarna kommer från Sydkorea, och därmed ska han leva sitt liv som en god korean - att komma hem med en svart flicka med världens största hårburr är inte att tänka på inför de stränga föräldrarna. Och inte heller att bli poet - det är läkare som gäller, annars tänker de inte stötta honom över huvud taget. Det är många intressanta kollisioner på många olika plan när Natasha och Daniel möts, och stöts, men hur ska hon kunna hinna stoppa utvisningen innan kvällen...? Dagen idag är nog allt de får...

Yoon har återigen skrivit en snabbläst bladvändare, denna gång är den kanske en liten smula självupplevd? (Noterar att hon själv är uppvuxen på Jamaica och är gift med en korean?)
Det är svårt att inte tycka om både Natasha och Daniel, fast för helt olika egenskaper. Men båda är så uppfriskande raka, ärliga och sanna mot sig själva, trots att de blivit så fastlåsta i sina respektive sammanhang. Det här tyckte jag mycket om!

/Tuija


Inga kommentarer: