Allt det vackra är inte förstört

Författare: Danielle Younge-Ullman.
2017, Adoption, Kärlek, Sjuka föräldrar, Vänskap, Äventyr.

Vilken fantastisk bok! Vilket öde och vilket drama! Och väldigt, väldigt snyggt skrivet... 2017 års bästa bok - i elfte timmen?

För Ingrids barndom är inte som andras, hon reser världen runt med sin mamma - den fantastiska operasångerskan Margot-Sophia. Får hemundervisning och lever sitt liv i älskvärd dyrkan av mamman och musiken, bakom kulisserna på världens operascener. Tills den dag mammans röst plötsligt en dag bara dör. Den psykiska kollapsen är ett faktum när de återvänder till Kanada för att leva ett stillsamt och vanligt liv - Ingrid i skola och mamman som kontorsråtta. Men först när de värsta demonerna lagt sig. För det kostar på att förlora "allt" man hade... Ingrid blir mamma till sin mamma under många år, under åren när musiken inte nämns med ett ord. Det är en stor sorg för dem båda att bära, men kanske ännu värre för Ingrid som ovanpå allt annat inte ens tillåts tanken att drömma om ett liv - sitt eget liv - med sång... det är en alltför bräcklig väg till lycka har mamman konstaterat. Punkt. Ingrid ska leva sitt liv i stabilitet. Har mamman bestämt, och bäddar därmed för detta.

Tills den dag Ingrid i smyg sökt till en av världens bästa musikskolor i London - och kommer in! Vilket aldrig kommer att bli aktuellt. Om inte... För efter tusen om och men går mamman med på att Ingrid får börja där om hon först deltar i ett vildmarksläger i tre veckor. Vilken baggis!

Trodde Ingrid. Dessa tre vedervärdiga veckor som sätter alla ungdomarna på enorma prov och påfrestningar sätter också oerhört djupa spår hos dem alla, på olika sätt. Ingrid begriper inte varför mamman ville utsätta henne för dessa fasor - vill hon hämnas, förhärda henne, få henne att hitta sina inre styrkor, få henne att tro på sig själv.. vad handlar detta om? I arga och ironiska brev till mamman försöker hon göra upp med livets alla orättvisor som mamman och hennes beteende utsatt henne för, och kommer väl så småningom till mer eller mindre insikter. Men det är resan dit som gör boken så läsvärd! För själva grundhistorien består i att vi får följa Ingrid dag för dag genom vildmarkslägret. Dessa dagar varvas med tillbakablickar på barndomen, men framför allt åren som följer - åren då Ingrid går från barn till tonåring och allt som händer då. Och sakta, lite i taget, får vi som läsare pusselbit som läggs till pusselbit, som förklarar fler och fler saker kring Ingrid i nuet, dvs vildmarkslivet, tills cirkeln sluts och vi förstår allt... Och på vägen får vi dela hennes känslor för Isaac i skolan, styvpappan Andreas som adopterar henne, men också Tavik på lägret som till slut får henne att öppna sig och orka prata.

Ja, det är oerhört vackert, det är starkt och berörande, och en verklig bladvändare... man bara måste få veta, veta mer och få veta hur det går...

/Tuija