Lex bok

Författare: Sara Kadefors.
2013, Vänskap, Övrigt.

Augustnominering + Sara Kadeforsförväntning = borde vara ganska bra!? Och javisst, den är ganska bra. Men mycket mer än så? Jag vet inte...

Lex är en tjej som sticker ut genom att inte vara som alla andra. Hon tänker själv, och står för det hon kommer fram till, på ett fantastiskt uppfriskande sätt - hur många sådan ungdomar finns det idag? Många tror nog att de tänker själva, men ändå följer de allra flesta bara med strömmen. På både gott och ont, för all del. Lex lever däremot ganska passivt - hon är inte precis en sån som ställer sig på barrikaderna och gapar ut sitt budskap, för nåt sånt har hon inte. Egentligen. Inte som hon aktivt tänker på, iallafall. Tills plötsligt mammas nya kärlek flyttar in hos dem. Honom avskyr hon, av flera skäl, men alldeles extra mycket för att han ur henne försöker locka fram en intressant tonårsgestalt att skriva om. För han är nämligen en mer eller mindre misslyckad tonårsboksförfattare. Alltså skruvar hon till det rejält och hittar på en riktig snyfthistoria om sin egen uppväxt, som inte är i närheten av sann. Men hennes egen uppväxt är verkligen en riktig snyfthistoria, på riktigt (fast det inser man som läsare inte riktigt förrän i slutet av boken..), fast inte fullt så skruvad som den hon presenterar såsom sann, för författarBruno. Och detta gör hon för att sätta dit honom ordentligt - för samtidigt skapar hon en väldigt motsägelsefull blogg om den unga Maya, som drar ungefär samma miserabla uppväxthistoria. Om förlaget upptäcker detta kommer de ju aldrig att ge ut hans bok, eftersom allt redan finns i bloggform, för vem som helst att läsa, alldeles gratis.

Vad hon inte räknat med var vilket sanslöst genomslag Mayabloggen skulle få - hon blir en total kultfigur, läst och uppmärksammad av såväl jämngamla, som medier, helt obegripligt för henne själv. Eller som hon själv uttrycker det: "Har folk inga egna liv att bry sig om? Någon egen ångest? Verkliga vänner att identifiera sig med? Nej, de vill bara ha mer av Maya, mer av hennes svåra minnen, svarta tankar och mer bilder på henne." Och hennes bäste, och ende, vän Jonatan jobbar stenhårt på hennes image och utseende, som är fjärran från den som Lex egentligen är. Här blir det lite motsägelsefullt, kan jag tycka - hur orkar hon som inte bryr sig ett uns om utseende och mode, spela Maya-rollen rent fysiskt, när de är ute bland folk..?  Men - hennes tyckande och tänkande sväljer alla, eller framför allt de unga iallafall, med hull och hår. Och alla åsikter.. är de egentligen inte Lex åsikter...? Hon börjar få allt svårare att hålla isär sina båda olika roller - vem är vem egentligen? Och när? Och en dag brister allt. Förstås.
Hur det går? Läs själv!

/Tuija