Så värt

Författare: Martin Jern.
2007, Övrigt.

Efter att ha läst Martin Jerns senaste - riktigt superbra - bok, blev jag nyfiken på hans tidigare produktion, och den här hade jag hört mycket positivt om.
Den handlar om Aron som går i nian i Helsingborg, som är en av killarna just utanför innegänget. Han och hans kompisar är liksom lite tuffa och lite coola, men inte tillräckligt. Dom har förhoppningar om något mer; partyn, tjejer, hångel, fester, coola liv, men det verkar ju aldrig hända. Istället är det att skejta, hänga utanför fritidsgården, tjuvröka så inte mamma ser, snacka om saker istället för att göra dom. Och så rullar det på tills Aron får kontakt med Klara, en av de riktigt tuffa tjejerna. Hon är dessutom kompis med Nora, den snyggaste tjejen av dem alla, den som Aron spanat på i åratal men aldrig vågat närma sig för att hon är så perfekt, cool, säker. Tack vare Klara och hennes sällskap så utvidgas Arons cirklar, både på gott och ont.

I stora drag handlar den om den stora jakten på erfarenheter, allt man måste göra eller se ut som man redan har gjort. Och det är skrivet med stor fingertoppskänsla. Men.
Egentligen vet jag inte vad jag tycker om Aron, hans sätt att inte riktigt veta vem han egentligen gillar - och hur mycket. Och hur mycket man kan utnyttja den ena, för att kanske få den andra? Och kan man verkligen vara med den ena, för att man inte tror sig kunna få den andra? Och om man får den andra - dumpar man då den första..? Alltså - jag vet inte riktigt vad han vill/känner, eller hur mycket han tror att man kan trampa på andra på sin väg mot den stora kärleken (? eller sexet? eller vad? den snyggaste tjejen som finns?) Bra skrivet, men kanske lite ytligt?


Och ändå kunde jag inte låta bli att läsa hans nästa bok "Affektion" (2011). Och det var ingen positiv upplevelse alls, eftersom den handlar om en tjej, som medvetet varit med om att ta livet av en annan jämnårig (i elvaårsåldern), genom att stänga in flickan i en frysbox. Bara det!..
Och sen går livet ganska allmänt åt pipsvängen för Kate - hon flyter runt i tillvaron, bor än hos den ena, än hos den andra ytliga bekantskapen. Oftast sängvägen. Rätt deppig läsning, egentligen, med mer svärta än vad som känns ok. För det finns liksom ingen ljusning i nånting. Synd, annars bra grundstory.

/Tuija