måndag 1 december 2014

Blandband

Författare: Steve Camden.
2014, Sorgligt, Övrigt.

Steven Camdens debutroman utspelar sig både 1993 och 2013 ur Ryans respektive Ameliahs perspektiv. Boken berättar om deras liv som från början inte verkar ha någon som helst koppling till varandra. Men ju mer man läser desto mer kopplingar finner man mellan dem.


Boken handlar om att ta sig vidare i livet efter att någon man älskar har dött, i Ryans och Ameliahs fall är det föräldrarna. Det handlar förstås även om, som i de flesta ungdomsromaner, att hitta kärleken, men även att lista ut vad det är den mystiska rösten på bandet säger. Genom boken växlas perspektiven mellan Ryan och Ameliah, texterna skiljs åt både med textstil och ett coolt paustecken i styckenas mellanrum.


Handlingen utspelar sig kronologiskt, även om det är 20 års mellanrum. Dom utspelar sig i samma stad, båda under sommarlov och det känns som att lika mycket tid har passerat i båda historierna. Karaktärerna är inte dierkt platta, däremot dynamiska, Ryan känns som att han blir lite mer självsäker och Ameliah börjar ta sig vidare i sitt liv, som präglats av att båda föräldrarna dött.
 Ryan och Ameliah är bara i fjortonårsåldern, vilket man knappt märker, men det nämns kanske en eller två gånger. Det kanske känns som om att de är äldre på grund av de saker som de gått igenom.

Genom boken så sker det en stegring, särskilt i Ameliahs del av boken, hon håller på med det där blandbandet med rösten som knappt hörs, men även andra saker händer som trappar upp konflikten. Ibland känns boken lite förutsägbar men ibland sker också något oförutsägbart.

Boken kändes väldigt snabbläst, den drog in mig i händelserna och det kändes lite svårt efteråt att börja läsa på en ny bok.

/ Malin H.

1 kommentar:

Tuija sa...

En riktigt fin och annorlunda liten historia, om en ung föräldralös tjej och hennes föräldrars historia. Annorlunda upplägg, annorlunda tanke, och så tycker jag så väldigt mycket om Ryan, och så instinktivt illa om Nathan... även om ingen blir en pain utan orsak. Men det kan finnas hopp om osympatiska människor också. Tur!