måndag 22 augusti 2016

Tala är guld

Omslagsbild

Författare: Cammie McGovern.
2016, Annorlundaskap, Kärlek, Utanförskap, Vänskap.

En ovanlig bok, om två ovanliga tonåringar - och en riktigt fin sådan!

Amy är född med en CP-skada, kan inte gå utan rollator, inte prata utan sin taldator (hon skriver och datorn läser upp), och har svårt att kontrollera sina muskelspasmer. Hon går på samma high school som Matthew, som på senare år utvecklat ett tvångsbeteende - han är nojjig över bakterier och tvättar sig därför x antal gånger (åt gången!), kör med neurotiska ritualer och lever med en ständig skräck över vad han skulle kunna ställa till med (eller redan har ställt till med) om han inte gör som rösten inom honom säger till honom att göra. Riktigt jobbigt, tro mig! De två lär känna varandra under mycket speciella omständigheter - eftersom Amy alltid omgivits av vuxna saknar hon naturliga vänner och vill därför att några jämnåriga turas om under veckan att vara hennes assistent i skolan. Matthew är en av dem och han kan inte låta bli att förundras över Amys mammas alla projekt, som hon dragit igång åt sin dotter genom hennes uppväxt. Flickan är intelligent, och mammans målsättning är att hon ska kunna lyckas med allt som alla andra jämnåriga kan, trots sitt handikapp. Visst har mamman lyckats göra Amy till en riktigt stark och driftig ung tjej, men till ett högt pris som hon inte ser. Men Matthew fascineras framför allt av Amy, liksom hon av honom, för båda brottas med stora hinder i den sociala samvaron, och Amy ser mycket av Matthews problem som han själv vägrar inse.


De hjälper och stöttar varandra - egentligen är det hon som stöttar honom istället för tvärtom - och en unik vänskap växer fram. Kanske t o m mer än så? Men hur ska de kunna mötas i ett vanligt förhållande när Matthew knappt kan ta i andra människor pga sin bacillskräck och inte vill tänka en tanke på framtiden, och Amy siktar högt - kommer in på alla de mest prestigefyllda universiteten, och är övertygad om att hon kan klara alla utmaningar?


Mycket, mycket tänkvärd  historia, och väldigt fint skriven. Hoppas den blir lika mycket läst som alla andra kärlekshistorier med hög snyftfaktor pga sjukdomar etc. Dock innehåller den alldeles för mycket korrekturfel för att det ska kunna passera obemärkt förbi. Synd. Försök att bortse ifrån dem bara, och få dig en riktigt fin läsupplevelse!



/Tuija

Inga kommentarer: