fredag 19 januari 2018

Oktober är den kallaste månaden

Omslagsbild
Författare: Christoffer Carlsson.
2016, Deckare, Försvinnanden, Thriller.

En ganska annorlunda thriller av vuxendeckarförfattaren som här debuterar för unga vuxna. Annorlunda i bemärkelsen var den utspelar sig, och bland vilka människor. Och både bra och tänkvärd var den!

Vega, sexton år, lever någonstans ute i obygderna, riktigt långt från det mesta - trots att jag tror det handlar om västra Småland. I en liten stuga med mamman segar livet sig fram, och nu är det höstlov, mamman jobbar sena nätter - och plötsligt står en polis i dörren. Som frågar efter Vegas bror Jakob.

Men Vega håller tyst - om Jakob, om hans bil, om hagelgeväret, om var han är och vad som har hänt. Egentligen vet hon alldeles för mycket, men ändå inte var han är just nu. Hon vet - eftersom hon var med när det hemska hände - men vad som hände efter det vet hon ingenting om, men börja luska i det. För det kan hon ju inte låta bli. Jakob bor i en gammal husvagn ute i skogen, men där är han inte. Sent omsider får hon ändå upp ett spår, träffar honom, men får inte ur honom vem den döde i bagaget var, vem som dödade, och var den döde är nu. Och på vilket sätt obygdens fattiglappar är inblandade. Men det lyckas hon ta reda på själv!

Vega är en nästan ohälsosamt nyfiken ung tjej med uppvaknande sexualitet - hade bara hon och Jakob gjort som vem som helst i övriga Sverige 2016 hade inget ont ljus fallit över dem. Nu skyddar och hjälper de alla möjliga och omöjliga människor och blir därmed så insyltade att alla misstankar faller på dem. För detta är inte som övriga Sverige. Detta är bortglömda obygder, där människor gör - tvingas göra - vad de behöver för att överleva. Och det är inte alltid trevlig läsning. Men de finns därute, dessa sorgens människor, och somliga av dem är bra medan somliga av dem är synnerligen otrevliga på de hemskaste sätt.

Stark och berörande deckare om samhällets svagare.

/Tuija
       

Inga kommentarer: