En gång för alla

Författare: Sarah Dessen.
2018, Kärlek, Vänskap.

Nästan varje gång jag börjar läsa en ny Dessen-bok tänker jag att...  åh, näe... det här är alldeles för amerikanskt för mig! Alldeles extra så just denna gång!
Men fråga mig inte hur hon bär sig åt - varje gång lurar hon mig som läsare att likväl fastna i storyn, att kunna bortse från det väldigt amerikanska, att se det väldigt sympatiska i hennes karaktärer. Hennes böcker är ofrånkomligen väldigt, väldigt charmiga om man, som sagt, kan bortse från somligt...

Och somligt i det här fallet är den märkliga bransch som Lounas mamma jobbar i, liksom hon själv vid alla lov och andra lugnare tidpunkter. Nämligen bröllopsbranschen. Att arrangera och koordinera (oftast) synnerligen välbärgade amerikaners bröllop. Hjälp... redan här blir det tröttsamt... så mycket sanslösa detaljer och petitesser som folk verkar tycka är viktigt... lite för mycket bling-bling för att jag ska orka uppbåda intresse. Då är det tur att Louna är en så pass krass personlighet - hon väger upp allt det smöriga. Och en del av det smöriga står den bortskämde Ambrose för, killen som oförhappandes dyker upp på ett utav bröllopen och senare anställs av mamman, för att jobba tillsammans med Louna.

Ambrose är allt som Louna avskyr, självgod och självupptagen, övertygad om att alla tjejer älskar honom (liksom han älskar att dejta dem - ofta och varierat), samtidigt som han vet att han retar gallfeber på sina närmaste. Han lyckas komma undan med det mesta, men begriper inte varför Louna är så ointresserad av att dejta killar... varpå han slår vad med henne om att han lättare kan lyckas dejta endast en tjej, än vad hon kan klara av att dejta tre olika killar i veckan. Bara för att det är kul. Ett vad hon antar, trots att det inte direkt lockar henne.

Vad Ambrose inte vet, och inte heller vi läsare till en början, är orsaken till att hon är så ointresserad av killar. Hon har nämligen redan mött sitt livs kärlek. Som tog en ände med förskräckelse. Och det är här Dessen har sin styrka - hon hittar djupare ingångar i sina karaktärer, som balanserar upp allt det andra så fint. Hennes kärlek fick ett så förfärligt abrupt slut, helt plötsligt är det lätt att se varför hon är som hon är... och konstigt nog inte kärvare än så. Med varsam hand berättas om Lounas stora kärlek, i kapitel som varvas med nuets skeenden, och det blir lätt att förstå den Louna som hon är idag. Som inte riktigt kan vara den lättsamma tonåring hon kanske borde vara, och skulle må bättre av. Men kanske finns det fortfarande hopp om livet?

/Tuija