Författare: Christina Wahldén.
uHc, 2009, Andra länder, Hederskultur, Kulturkrockar, Sorgligt, Övrigt.
Rona och hennes familj har flytt från Afghanistan och nu går hon i förberedelseklass, där hennes lärare Monika är ett stort stöd för henne. För stöd behöver hon; när hon punktligt har kommit hem från skolan väntar matlagning, disk, passande av småsyskonen och att vara ett stöd för sin utvecklingsstörde storebror. Mamman är höggravid igen och pappan lever efter traditionellt mönster där hennes storebror Barryalay minsann får vara ute hur länge som helst och göra vad han vill. Detta börjar uppröra Rona allt mer - den enda stund hon har för sig själv, sin s.k. fritid, är en, för föräldrarnas skull schemalagd, timme, då hon kan sitta i skolbiblioteket fram till klockan fem och bara njuta av stillheten och rofyllda samtal med sin klasskamrat Halima. Rona törstar efter kunskap och drömmer om att bli läkare, medan Halima vill bli jurist. Det är härligt att drömma, det är härligt att få vara ensam med sig själv en stund.
Men pappan och brodern snärjer henne allt mer i s.k. sanningar som de konstruerar, om allt de tror att hon gör så fort de vänder ryggen till. Rona får utstå mycket slag och våld, och till slut anar hennes lärare Monika oråd. Hon försöker hjälpa Rona att fly från hemmet, när pappan meddelat henne om ett planerat giftermål, men det går inte riktigt som de tänkt sig. Ett fall från en balkong kan se väldigt olika ut, beroende på vem som tittar.
Obehagligt, upprörande och sorgligt. Visst finns det kulturella skillnader i världen, men ger det verkligen människor rätt att göra vad som helst mot varandra? Temat är högst aktuellt (som vanligt, när det gäller Wahldéns böcker!), men mindre trevligt, med hedersmord/balkongfall högst upp på listan. Boken jag råkade läsa just innan denna (Katarina Wennstams "Dödergök") handlade bl a också om ett kamouflerat självmord - hedersmord. Det är riktigt, riktigt obehagligt att människor medvetet och ondskefullt med finess försöker komma undan svensk lagstiftning när det gäller den egna kulturens värderingar som man värnar - som väger tyngre än mänskligt liv. Hemskt. Men icke desto mindre viktigt att läsa om.
/Tuija
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar