Kyla

Författare: Therese Henriksson.
2019, Dystopi, Kärlek, Läskigt, Thriller.

Vilket obehagligt och skrämmande scenario! Och dessutom mycket välskrivet! Egentligen är det ju inte en dystopi i verklig mening, utan detta är snarare ett skräckexempel på hur det skulle kunna gå. Här och nu, och inte nödvändigtvis i en specifik framtid. Det är cyberterror på hög nivå, som väldigt tydligt visar på vårt samhälles extrema sårbarhet och vår usla beredskap för just det som känns omöjligt att föreställa sig. Men genom den här historien blir det just så väldigt tydligt, detta som är riktigt viktigt att gestalta!

Och det är syskonen Theo, Sofia och Simon vi följer, men även Simons f d bästa vän men nu Sofias käraste - Elias. Ibland berättar Sofia, ibland är det Elias, och platsen är någonstans långt upp i norr, kring staden Aleå. Och när mardrömmen startar är syskonskaran ensamma hemma, föräldrarna är iväg på en Thailandsresa, och plötsligt går strömmen. Och kommer inte tillbaka. Det är trettio minusgrader ute, och deras lägenhet blir snabbt utkyld. Och allt, verkligen precis ALLT, går på ström. Ingen radio, inget vatten, ingen täckning på mobilerna, och deras ficklampor varar ju inte länge. Vad ska de göra?

Efter många om och men kommer de slutligen fram till att de kanske inte vågar stanna kvar, vem vet hur länge strömavbrottet kommer att vara? Ingen vet ju vad som har hänt! Men familjen har fortfarande den döde morfaderns stuga i sin ägo - där vet de att det åtminstone finns en kamin att elda i, för att hålla värmen. Sagt och gjort - de ger sig iväg när de väl fått igång den gamla Volvon mot alla odds - trots att ingen av dem har körkort än. De slirar iväg i det oplogade kolmörkret, vilket hade varit en bedrift även i dagsljus. Men detta är någon vecka före jul, i Norrland där knappt något dagsljus råder över huvud taget - så det är bara att gilla läget och se till att de löser de problem som uppstår. Och det är många. Trots att de kan elda behöver de stora vedklabbarna hela tiden klyvas ytterligare - och tryter till slut. Elden får inte slockna, tändstickorna är på upphällning. Maten är ytterst, ytterst minimal. Och - upptäcker de - folk blir desperata! Rån- och plundringsrisken är hög - var och en visar sig ofta vara sig själv närmast, när det gäller. Och folk dör. Ihjälfrusna än här, än där. Vårt högteknologiska samhälle har kollapsat som ett korthus och den som har basala kunskaper om överlevnad är den som - just - överlever. Och för alla andra blir det århundradets mardröm - med en ände de försöker undvika in i det längsta.

Det här är en riktigt, riktigt bra skildring av en potentiell samhällskollaps, skriven på ett både lågmält och gripande sätt - och otroligt spännande! En tankelek, en väckarklocka? Javisst, men också väldigt mycket mer! Läs!

/Tuija