Jag klyver er itu

Författare: Tamara Mivelli. 
2020, Övrigt.

Så äntligen har ungdomsboken fått sitt eget litterära pris - hurra! Juryn till det nyinstiftade Hjärtans Fröjd-priset, namngivet efter en gammal goding skriven av Blekingeförfattaren Per Nilsson, har utsett denna debutroman till den första pristagaren ever, som förra årets bästa ungdomsbok. Jag är benägen att hålla med om allt som sägs i juryns motivering, samtidigt som jag blir liten ledsen över att inget bättre producerats under förra året. Eller... så tycker i alla fall jag att en handfull svenska tonårsböcker faktiskt lämnade mer spår efter sig, hos mig, än vad denna gjorde. Men det tyckte visst inte juryn, och det spelar väl kanske mindre roll. Så här beskrev de boken:  

”I Tamara Mivellis debutroman lär vi i korta scener känna Mary, som vill bli Maryam igen. Under en kort tid i livet följer vi henne, en tid av väntan och sökande. Mary befinner sig mellan ungdomsliv och vuxenvärld, mellan två familjer och mellan två kulturer.
Tamara Mivelli skriver sparsmakat och stilsäkert, med mycket undertext för läsaren att fylla i. Allt känns äkta och ärligt, läsaren bjuds in se en flik av ett liv och en värld. Utan alla spår av listig dramaturgi, fostrande avsikter eller underhållande romantisk komedi. Och ändå är boken lättillgänglig och bjuder på en lustfylld läsupplevelse.
Jag klyver er itu av Tamara Mivelli är en bok som gör världen lite större för en ung läsare, ja också för läsare som inte längre är unga.”

Och ja, jag tycker den är helt ok, en tunn och luftigt skriven historia om Mary, där åtskilligt sägs men åtskilligt inte heller uttrycks... en hel del lämnas öppet för egen tolkning, och det är väl bra. Men hon gör inget avtryck, inget intryck, tvärtom känns hon lite obegripligt passiv när det gäller det mesta. Och det är synd, för en sån här bok glömmer jag i ett nafs. Dessvärre. Men man får tycka olika, olika är bra. Men det var inte riktigt en bok i min smak, även om jag tycker det är bra med en debutant till pristagare... det kan ju stimulera till mer och utvecklat skrivande. Redan etablerade, rutinerade författare behöver kanske inte den marknadsföring som ett pris ger, på samma sätt. Men jag hoppas på starkare berättelser hädanefter!

/Tuija