Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen tromly freaka. Sortera efter datum Visa alla inlägg
Visar inlägg som sorterats efter relevans för sökningen tromly freaka. Sortera efter datum Visa alla inlägg

fredag 27 september 2019

Det är alltid nåt man inte ångrar

Bildresultat för tromly ångrar

Författare: Stephanie Tromly.
2019, Action, Deckare, Försvinnanden, Humor, Kärlek, Thriller, Vänskap.

Åh, vilken fröjd att läsa en svit svindlande och smarta, roliga deckarthrillers! Trots att det gått lite tid emellan, och jag glömt detaljer hit och dit, så älskar jag ändå det här författarskapet! Lycko den som nu kan frossa i alla tre delarna på raken! För den här sista tar vid precis där den förra slutade, såsom den förra också gjorde, och för den som vill ha koll på allt från början, se länken bakom del 1- "Det är dags att inte freaka ut" och del 2 - "Det är för sent att vilja hoppa av".


Pang på kastas vi in den fest som avslutade förra boken - när Digby och Zoe står och kysser varann! Detta efter en kort prolog där vi direkt får veta att... det blir ett avslut. Ett avslut för Digby och hans föräldrar i  sökandet efter den - för nio år sedan - kidnappade lillasystern som försvann spårlöst och som de aldrig fått något livstecken kring. Jakten på svaret kring vad som hände lillasystern har präglat både del 1 och del 2, på ett alldeles galet, humoristiskt och i ett synnerligen actionladdat monstertempo. Och i prologen står alltså Zoe och Digby framför hennes grav. Eller inte?!


Ja, det är frågan... I jakten i denna bok - på vad som egentligen hände - tvingas Zoe och Digby, med vänner, att nästla sig in till ett forskningslabb för att stjäla hemligstämplad information till skurken som verkställde kidnappningen av lillasystern för så många år sedan. För nu vet de att hon inte lever längre, men för att få veta exakt VAD som hände henne, är nu Digby beredd att göra det som krävdes från allra första början. Och det är en hårresande, galen, men också skrattretande resa från början till slut.

Men när äventyret väl nåt sin kulmen, när både de och jag vet hur det slutar, ja vad händer då? Vad gör man när så många års liv och leverne kring ett oavslutat mysterium får ett slut, ett svar? Hur går man vidare när mysteriet man bokstavligen andats i så många år inte längre är ett mysterium? Och när så många års galen vänskap blir nånting mer, nånting större, och det är dags att gå vidare i livet för att bl a studera på annan ort? Ja, den som läser får se..!

Givetvis finns böckerna på engelska också, om man föredrar en magnifik läsupplevelse i original! För det är just vad de är, och är man ett fan av
t ex Sarah Dessen eller Jenny Han så är dessa något alldeles extra - men  hundra gånger smartare och intelligentare skrivna. Läs och njut!

/Tuija

fredag 8 december 2017

Det är försent att vilja hoppa av

Omslagsbild
Författare: Stephanie Tromly.
2017, Action, Deckare, Humor, Thriller.

En smått galen uppföljare till Tromlys förra "Det är dags att inte freaka ut"!
Eftersom jag själv glömt det mesta av den första delen - förutom att jag gillade den ordentligt - så kan jag säga att den är helt ok att läsa fristående. Man får som läsare ständiga inblickar i de viktigaste bitarna från den förra boken för att ha en rimlig chans att hänga med i svängarna. För svänger gör det. I ett sanslöst tempo. Och med en superskön humoristisk inställning (och ton), som gör läsningen till ett rent och kärt nöje!

Historien - som utspelar sig under endast nio dagar - tar vid ca fem månader efter förra bokens slut, då Zoes och Digbys letande efter hans försvunna lillasyster tillfälligt pausas. De hade blivit riktigt tighta under den galna jakten, på kompisplan, men boken slutar ungefär med att han kysser henne. Woops! Vad kan det bli av det här? Varpå killen bokstavligen går upp i rök.

Tills han plötsligt en dag, alltså fem månader senare, oväntat står framför henne... dyker upp som gubben i lådan från Ingenstans. Vid det laget har hon under vårterminen hunnit skaffa sig andra kompisar, men framför allt en kille, super-Austin, som alla tjejer traktar efter.

Och - givetvis - kastas Zoe in i den fortsatta, galna jakten på den försvunna lillasystern, Austin blir satt på undantag... för Digby tar, som vanligt, för sig av allt tillgängligt och icketillgängligt utrymme i och kring Zoes liv. Den här gången visar det sig att Digbys egna föräldrar är mer insyltade än lovligt i systerns försvinnande - det är helt enkelt forskning på hög nivå och hemligstämplat material som spökar, så nu är det riktigt inflytelserika individer som ställer till det för dem... igen. Samtidigt som de dras in i en härva av droger och otillåtna medel i Austins fotbollslag.

En härlig och uppfriskande actionthriller i bokform att bli underhållen av!

/Tuija



fredag 13 november 2015

Det är dags att inte freaka ut

Omslagsbild
Författare: Stephanie Tromly.
2015, Action, Deckare, Humor, Thriller.


En riktigt uppfriskande actionkomedi i bokform! Inte så ofta man stöter på det, men här finns tempo och knasigheter, men också djup och allvar, i en lite ovanlig deckare.


Zoe är nyinflyttad i stan efter sina föräldrars skilsmässa. Hon känner sig utanför och lite udda, men inser snabbt att hon inte är hälften så udda som Digby, som hon upplever nästan stalkar henne. Han dyker upp i tid och otid, verkar ha helkoll på henne, är på gränsen till oförskämd hela tiden - och dessutom lyckas han dra in henne i en hel massa konstigheter. Han undersöker försvinnandet av en ung tjej, som man tror har kidnappats - främst för att hans egen lillasyster försvann på liknande sätt ett antal år sedan. Kanske kan han komma något på spåren om han lyckas lösa det nya fallet, som polisen inte gör tillräckligt kring?


Och visst lyckas han klura ut en hel del kring det nya försvinnandet - men hela tiden blir Zoe och två andra av Digbys kompisar inblandade upp över öronen i fullständigt livsfarliga och helgalna projekt, som alla, sent omsider, leder närmare lösningen.


Humor i böcker är svårt, smaken är så olika kring vad som är lustigt utan att det blir too much. Vilket är ganska vanligt. Här balanseras den humoristiska tonen ganska lagom, man blir underhållen på hög nivå, utan att det känns tramsigt. Sen kan ju somligt ändå kännas helt osannolikt... men vad gör inte det i en actionkomedi i filmform? Därför köper jag det mesta som händer, just för att det är så underbart osannolikt. Gillar!

/Tuija