fredag 21 juli 2017

Vita tigern

Omslagsbild
Författare: Christin Ljungqvist.
2017, Deckare, Dystopi, Science Fiction, Thriller.

Oj, vilket annorlunda verk av Christin Ljungqvist! Som jag älskat att läsa! Väldigt oväntat och överraskande med en tjock steampunkdystopi som utspelar sig i Göteborg år 2296, med huvudkaraktärer som känns som om de är i det yngre tonårsspannet - men samtidigt innehåller boken en hel del grovt våld som förklarar tonårsklassningen. Det är onekligen intressant och spännande att läsa om staden där jag vuxit upp, ur ett tidsperspektiv där den gamla civilisationen (=vi) förstört så mycket, och smårester av staden är kvar innanför stadsstängslet (=innerstan), med Älvsborgsbron som en sluss mot den höga havsvattennivån utanför...

Under en månads tid - januari - får vi följa 14-åriga Avalon, som med sina föräldrar och storebror bor i, och driver, hotellet Vita Tigern, som man tidigt anar har blivit något slags flyktinggömma. Och detta är ett av dilemmorna som Ava inte riktigt har grepp om men som blir till en stor och farlig insikt för henne allt eftersom. Ett annat dilemma är att på Nyårsafton, när boken inleds, störtar någon ned från Götaälvbron med sin svävare, ned genom isen inunder. Som den privatspanare hon är, tillsammans med sitt kompisspanargäng, kan hon förstås inte stilla sin infernaliska nyfikenhet, utan utsätter sig och väldigt många andra i riktigt stor fara när hon/de försöker luska i vem som störtade ned, vart denne tog vägen, och varför polisen och alla andra är så otroligt förtegna kring vem de söker. Döm om hennes chock när upptäckten - att hans göms inspärrad i hennes egna källargömmor - uppenbaras, och en livsfarlig jakt... på henne (!).. börjar.


Här är mycket luftskepp, svävare, linbanor, men här är också massor av kvinnligt mod, civilkurage, riktigt god vänskap och en lite spirande kärlekshistoria. Dock hade boken vunnit på att bantas/ koncentreras rejält. Men ett intressant tillskott i det svenska SF-utbudet för ungdom - absolut.

/Tuija

fredag 14 juli 2017

Tredje principen

Författare: Anna Jakobsson Lund.
2015, 2016, Dystopi, Mystik, Vänskap.

Jag tycker det är extra roligt när en dystopi utspelar sig i Sverige. Här utspelar sig en framtid där det mesta kapsejsat och ingen vet vad demokrati är. Istället är kontroll nyckelordet. Tre ungdomar tvingas samarbeta; Levi vars syster tillfångatagits och Ava och Leymah som båda arbetar för samma motståndsrörelse som systern. De båda tjejerna har övernaturliga förmågor som är användbara i kampen. Det handlar inte om att skicka blixtar och eld utan om att använda sitt sinne för att påverka folk, alternativt läsa deras tankar. Dessa tre tvingas ta sig från det som en gång var Danmark, passera Öresund och ta sig norrut i Sverige. Att överleva hela vägen för att kunna genomföra sin plan, söka stöd längs vägen hos bekanta och lita till dem och varandra är nödvändigt. Men de är förföljda och eftersökta av någon som inte vill att de ska komma fram. Vilka kan de egentligen lita på? Kan de ens lita på varandra?
OmslagsbildOmslagsbildDet är en välkomponerad story och ett scenario som inte känns allt för konstruerat. Spännande hela vägen! "Tredje principen" är den första delen i en trilogin, som följs av "Aldrig ensamma" och "Enda vägen"
/Liselott

fredag 7 juli 2017

Finsk thrillertrilogi

Författare: Salla Simukka.
2014, 2015, Thriller, Vänskap.

Den finländska författarinnan Salla Simukka har lyckats skriva riktigt spännande och kluriga thrillers/deckare. Röd som blod är första delen i trilogin och jag läste snabbt del två och tre… Titlarna på del två och tre är Vit som snö och Svart som ebenholts. Ni som kan er Snövit känner igen beskrivningen av henne. Lumikki betyder snövit på finska. Det är en historia i varje, men de binds ihop genom Lumikki. De handlar mer och mer om henne själv.   
I första boken får vi ta del av följande historia: Lumikki valde gymnasieämne med omsorg så att föräldrarna gick med på att hon flyttade från hemorten till Tammerfors. Hon vill lämna mobbarna som format hennes sätt att vara men också den konstiga stämningen hemma. De är som att de alla spelar de roller som finns i en familj men utan inlevelse. De är ingen riktigt avslappnad familj. I storstaden kan hon vara sig själv. Hon är självständig och trivs med att vara ensam men kan likväl passa in om hon vill. Hon vill inte kunna sorteras in i något fack. Hon gillar att iaktta människor och har genom åren tvingats utveckla tekniker för att vara osynlig och har förmågan att med enkla medel förvandlas till någon annan. 

Skolan är ok men hon behöver ett ställe att pausa från skolans väsen och lukter och det har blivit skolans mörkrum. När hon går in denna morgon är det något som stör. Det är lukten.  När hon tänder mörkrumsbelysningen se hon att det hänger pengar där på tork. Pengar som är tvättade från blod. Därav lukten. Hur har de hamnat där? Borde hon berätta för någon? Hon lever efter mottot att inte lägga sig i om hon kan undvika det. Men nyfikenheten är väckt. Hon måste göra något för att lösa mysteriet. Snart finner hon sig sittandes hemma hos jämnåriga hon aldrig skulle välja att umgås med, men som snart inte klarar sig utan henne. Dessutom smyger Lumikki efter kriminella och är på väg att bli kidnappad! Det är fart och fläkt genom hela boken samtidigt som den är eftertänksam och klurig.

Jag rekommenderar varmt denna trilogi. Det var svårt att sluta läsa när jag öppnade första sidan. Dessutom är de lagom långa.

/Liselott 

fredag 30 juni 2017

Den okända historien om Frankie Landau-Banks

Författare: Emily Lockhart.
2015, Humor, Kärlek, Vänskap.

Jag älskade flickböckerna som utspelade sig på internatskolor när jag var yngre. Vänskap, intriger, hyss och äventyr - det är med stort nöje och igenkänning jag läser! Det är en samtidens internatskola men jag skrattar ändå igenkännande åt hierarkier, hemliga sällskap, intrigerna men främst hyssen. Dessutom upplever jag att berättelsen har en speciell ton. Jag vet inte om det är sättet författaren skriver på, tilltalen eller språket eller kanske stämningen jag hamnar i när jag läser. Kanske inkluderar det hur Frankies åsikter och syn på sig själv, vänner och elever runt hennes skildras. Hur det nu är sitter jag här och småler när jag tänker på boken.

Det första jag läser i boken är Frankies bekännelse där hon tar på sig ansvaret för några hyss som skett på skolan. Det som sedan följer är att vi får lära känna Frankie och veta upprinnelsen till händelserna. Jag gillar det mycket. Frankies analyser och hennes iakttagelser av sig själv och andra. För när hon kommer tillbaka för att gå andra året på skolan så syns hon. Hon går från osynlig till synlig och börjar dejta en av killarna i innegänget. Är det bara för att hon fått lite former under sommaren? Frankie grunnar om de omkring henne ser till mer än ytan? Eller är det som när hon är hemma att de ser henne som lilla gumman och missar att hon utvecklas inte bara till det yttre utan även inuti. Vem ser längre än till ytan? Vem ser hennes potential till stordåd? Det är en härlig berättelse om hemligheter, vänskap och kärlek.

/Liselott 

fredag 23 juni 2017

Korpringar

Författare: Siri Pettersen.
2015, 2016, Fantasy

Korpringar inleds med boken Odinsbarn, där vi får följa Hirka. En flicka på 15 vintrar, som till skillnad från alla andra i Ymslanden inte har någon svans. När hon växer upp tror hon att en varg tog hennes svans när hon var baby, det är det hennes far berättar för alla och hon har ett ärr efter händelsen.

Hirka får till sin förskräckelse dock reda på att hon aldrig haft någon svans, att hon inte är en Ymsättling utan något som hon tidigare trott bara fanns i sagor för att skrämma små barn. En människa. Hennes far fann henne när hon var baby och förbarmade sig över henne trots alla hemska saker han hört om de svanslösa.

Ingen i Ymslanden har sett en människa på tusentals år, de finns bara i sagor och legender som ondskefulla varelser som sprider röta.
Hirka måste nu komma på ett sätt att ta sig igenom Riten, som alla Ymsättlingar i hennes ålder måste gå igenom, utan att bli påkommen som människa, samtidigt som ett ännu större hot är på väg mot Ymslanden.

Jag vill inte berätta för mycket, då jag inte vill förstöra upplevelsen. Jag kan bara säga att det är spännande, det är magi, det är resor mellan världar - både kända och okända.
Korpringar består av tre böcker; Odinsbarn, Röta och Kraften.
Siri Pettersen har genom sina tre böcker om Hirka och Korpringarna skapat ett helt fantastiskt fantasyuniversum. Hon har blandat klassiska fantasyelement med nordisk mytologi och folktro i tre helt underbara böcker. När jag läst ut den tredje och sista delen kände jag mig helt tom inuti. Jag ville inte lämna Hirka, Rime eller korparna bakom mig. 

/Caroline
 

fredag 16 juni 2017

Sveket, Sammansvärjningen, Slutet



Omslagsbild

Författare: Ursula Poznanski.
2014, 2015, 2016, Dystopi.

I sfärerna lever de omhändertagna. Varmt, skyddat, får precis att äta vad de behöver, läkarvård när det är nödvändigt. Går pulsen upp för mycket ombeds de lugna ner sig. Ständigt övervakade. Men de lärs också upp, de bästa har en chans att gå långt, bli någon att räkna med. Ria är en av dem. En av de mer fascinerande ämnena på schemat tycker jag är att lära sig kontrollera vad man visar utåt, påverka människor med hjälp av sin mimik, kroppshållning och vad man säger. 

Utanför sfärerna lever primitiva folkgrupper som människorna i sfärerna måste skydda sig från. Men så inser Ria att något inte stämmer. Det viskas i korridoren och hon råkar höra ett hemligt möte. Något är fel. När Ria tillsammans med en grupp elever lämnar sfären för en resa sker något oväntat.
OmslagsbildOmslagsbild
Detta är början på en trilogi i en dystopisk framtid någonstans i världen. Vad som riktigt har hänt, vad det är för konspiration och vilka hemligheter som döljs tar hela de tre böckerna att ta reda på. Ursula Poznanski har återigen lyckats fängsla mig. Det är spännande, nervpirrande, fascinerande och överraskande. Inget är enkelt, svart eller vitt, vän eller fiende. Något för alla åldrar att fascineras av. Lyckliga ni som kan läsa alla tre delarna i ett sträck…

/Liselott


fredag 9 juni 2017

Barnet i mossen

Omslagsbild

Författare: Siobhan Dowd.
2017, Andra länder, Krig, Kärlek, Övrigt.

En fantastiskt intressant bok om ett stycke nutidshistoria, av en omtalad och känd irländsk författare som tyvärr dog strax efter att hon skrivit klart denna bok. Den utspelar sig under mycket tidigt åttiotal, när Nordirland skakas av oroligheterna kring den brittiska militära närvaron... med kravaller och våldsamheter - och terrorbombningar - i dess spår.

Och historien tar sin början en morgon när Fergus, tillsammans med sin farbror Tally, är på gång med att stjäla torv i en torvmosse på gränsen mellan Irland och Nordirland - då hittar han ett dött barn nedgrävt i mossen! Det blir stor uppståndelse, och än mer när man förstår att barnet är mördat - men att det skedde för exakt två tusen år sedan.

Mossflickan, som Fergus döper till Mel, förföljer honom i hans tankar och drömmar - han vill så gärna förstå vad hon utsattes för en gång i tiden. Men Fergus har tusen andra tankar som stör honom också - hans storebror Joe har gripits för sitt samröre med IRA och börjar så småningom hungerstrejka, själv ska han ta sig igenom alla sina examensprov så att han kan fly fältet och åka till fastlandet för att studera till läkare, de bruna paketen han tagit på sig att smuggla över gränsen trots att han misstänker att de innehåller sprängämnen... och Cora, arkeologens dotter som är inneboende hos hans familj till och från, som han blivit minst sagt förtjust i...

Det är en både spännande och intressant inblick i en terrortid, för inte speciellt länge sedan, i våra egna nordliga trakter. En bra påminnelse om att terror i religionens spår aldrig är särskilt långt borta..
Mycket välskriven och mycket läsvärd! Gillade mycket!

/Tuija

fredag 2 juni 2017

Väntarna

Omslagsbild
Författare: Cannie Möller.
2017, Flyktingskap, Kulturkrockar, Kärlek, Rasism.

Och väntarna, det är de asylsökande som väntar på sitt uppehållstillstånd i den lilla Bergslagsorten Bergås. Cannie Möller har skrivit många fantastiska böcker genom åren, och även denna gång har hon skrivit en viktig bok som ligger väl i tiden. Och som framför allt är nyanserad! En nog så viktig aspekt idag, när polariseringen splittrar samhället i "vi och de" - där människor antingen framställs som "snälla" eller rasister, och spännvidden däremellan sällan belyses - den stora massan människor som är både oroliga och bekymrade, men ändå vill väl.

Vi får följa Zahin från Afghanistan, som bor på asylboendet, som blir nedbränt. SAMTIDIGT som han just fått avslag på sin asylansökan, i förtvivlan rusat ut i skogen, och därmed blir anklagad för att ha tuttat på. Livrädd för att polisen ska hitta honom, och antingen utvisa honom direkt eller sätta honom i fängelse för branden, söker han andra vägar ut ur sitt problem - tillsammans med Zara från boendet, som också mår jättedåligt i sin ensamhet. Dessvärre har de starka känslor för varandra på ett sätt som aldrig hade kunnat få förekomma om deras familjer hade levt eller funnits nära... det är som bäddat för problem, särskilt när starka rasistiska krafter jagar dem. Och en av dem som jagar är Jurij, storebror i förändring, till Mira... som tillsammans med sina vänner och fotbollslagets tränare Morgan, på olika sätt försöker hjälpa de ensamkommande flyktingarna på vandrarhemmet, dit de fått flytta efter branden. Mira har svårt att förstå och acceptera hur hennes bror har kunnat bli en sådan fullfjädrad rasist som inte tycks ha några spärrar eller gränser, som dessutom ger sig på Morgan. För att Mira, 16 år, har upptäckt att hon älskar Morgan som är femton år äldre. Vilket spär på Jurijs raseri ytterligare. Ja, det är massor av problem som urartar i attentat av större format där allting ställs på sin spets.

Historien är inspirerad av, och bygger på, verkliga händelser och personer som Möller mött som volontär på ett flyktingboende. Det är starkt och välberättat om trygghetslängtan, acceptans och kärlek. Men också om hämnd och de otäcka krafter som satts i rörelse.

/Tuija

fredag 26 maj 2017

For your eyes only - 4YEO

Omslagsbild
Författare: Carolin Philipps.
2016, Kärlek, Mobbing, Övrigt.

En tänkvärd bok för många unga, om ett ämne som tål att ventileras hur många gånger som helst i alla typer av grupper...

Det handlar om 14-åriga Lilly som är förälskad i 18-årige Jannis som hon känt sedan hon var fyra. Deras båda familjer umgås runt samma intresse - segling - och Lilly är en superduktig och lovande talang. Från början var Lilly och Jannis bara lekkompisar, men ju äldre de blivit, desto mer har Lillys känslor övergått i något annat.. När han sedan gjort slut med sin jämnåriga tjej, som lyckas tolka det som att Lilly kommit emellan dem, tar det hus i helsike... Tjejen blir helt rabiat, trots att ingenting egentligen hänt, och beter sig helt avskyvärt. Vilket får Jannis att öppna ögonen och se Lilly som något annat än hon varit för honom tidigare. De blir försiktigt ett par, men skyndar långsamt eftersom Lilly fortfarande är förhållandevis ung. Och allt är egentligen underbart i Lillys liv tills Jannis och hans studentklass ska åka på skolresa till Mallorca. Och dit ska förstås exflickvännen också - som högljutt tillkännager att hon minsann ska ta tillbaka Jannis...

Jättejobbigt förstås, för Lilly, som är rädd att han ska gå tillbaka till henne, men ivrigt påhejad av exflickvännens lillasyster (som påstår sig avsky storasystern) uppmanas hon att skicka nakenbilder på sig själv till Jannis, så att han inte ska glömma bort henne eller frestas att göra något han egentligen inte vill. Lillys bästis gör allt för att hejda henne, för hon - liksom Lilly själv - är ju fullt medveten om farorna med bilder som kan spridas okontrollerat... "killar är ju som de är"...

Katastrofen är givetvis ett faktum, men får ofantliga proportioner - ingen, absolut ingen, tror henne, när hon säger att hon bara skickat bilderna till Jannis. Som tycker att det är ofattbart av Lilly att överhuvudtaget ta såna bilder, och sen ha skickat dem (från sin mobil) till alla hans klasskompisar på resan. Så om Lilly inte gjort det - vem kan då ha skickat dem från hennes telefon? Skandalen går helt överstyr, föräldrarnas jobb påverkas (pappan är biträdande rektor på hennes skola), hon har förlorat Jannis, är på god väg att förlora sin bästis som inte orkar försvara henne mer, hon blir utesluten ur seglingssällskapet... Hennes liv - och alla andras runt omkring - bara rasar. Hon har förstört så ofantligt mycket, för så många, bara för att hon var rädd att förlora sin kärlek. Hur kunde det bara bli så..? Och hur ska hon orka gå vidare? Till slut ser hon bara en enda lösning...

Som sagt tänkvärt, även om Lilly känns väldigt naiv - naiv både när det gäller nakenfotona men också kring hur bilderna kunde spridas förhållandevis osynligt. Men det är man kanske när man bara är fjorton och inte kan överblicka eventuella konsekvenser. Stackars alla, säger jag bara... Tänk att något så litet kan bli så stort!

/Tuija

fredag 19 maj 2017

Tre saker jag inte vet om dig

Omslagsbild
Författare: Julie Buxbaum.
2017, Kärlek, Sorgligt, Vänskap.

En härlig feelgood-pärla, som på flera sätt är väldigt lik Sonya Sones´  "En sån där vidrig bok där mamman dör". För även här har mamman dött, och dottern flyttar med pappan från östra USA till Los Angeles, liksom att allting runtomkring är egendomligt lyxigt, på ett totalt främmande sätt för huvudkaraktären - här Jessie. Men där slutar likheterna - bortsett från att båda är härlig, befriande läsning - lite småsorgligt och tänkvärt på många sätt... och med lagom dos spännande, pirrig kärlek.

Jessies pappa har nämligen - i en sorgegrupp för efterlevande - träffat en ny kvinna, vars man också har dött, som han gift om sig med. Så sonen i lyxhuset de flyttar till har alltså förlorat sin far. Ingen bra start för en ny familjekonstellation, vilket Jessie hårt får erfara. Inte heller känner hon sig ett dugg välkommen på den exklusiva, privata Wood Valley High School - hon känner ju inte en kotte, hennes nya bonusbror befattar sig inte med henne, och hon är rent allmänt ganska annorlunda jämfört med övriga överklassbrats. Men - från allra första skoldagen får hon anonyma mail, från en icke spårbar NågonIngen, som övergår i anonym chatt, från en kille som vet  vem hon är - men inte vill ge sig till känna inför henne angående vem han är. Genom sin dagliga kommunikation lär de känna varandra (berättar bl a varje dag tre nya saker de inte vet om varandra), och visar sig ha många gemensamma nämnare. Så till den milda grad att Jessie, förstås, inte kan låta bli att fundera kring vem han egentligen är, och börjar förstås fantisera kring vem hon skulle vilja att han var... Och helt plötsligt står hon där med tre potentiella NågonIngen... och livet blir genast mycket komplicerat både för henne och hennes nyfunna vänner - och den okände. Hon vill inget hellre än att träffa honom... men vågar hon? Tänk om... Och oavsett... kan allt bli totalförstört - eller inte?

Superspännande ända in i slutet, och välskrivet och inkännande. Tyckte mycket om!

/Tuija

fredag 12 maj 2017

Tappa greppet

Omslagsbild
Författare: Katarina von Bredow.
2017, Kärlek, Vänskap.

Åter en ny Bredow, som tyvärr inte lämnar några bestående intryck denna gången heller. Det är lite ledsamt med en författare som verkligen kunde konsten att skriva böcker som stack ut. Ordentligt! Men som sedan tappar fart, inte fortsätter att utvecklas (eller inte kommer på tillräckligt bra storys), och varje ny bok istället känns som något man redan läst tidigare, som heller inte lämnade några djupare spår i minnet. Synd. Men i alla fall...

..Hampus och Victoria har varit superbästisar i alla tider, varit varandras självklara stöd och bundsförvant genom det mesta, men Hampus kompiskänslor har de senaste åren övergått till något betydligt varmare. Eller hetare. Eller kåtare. Detta har han dock dolt väl ända tills han under en idiotisk dramaövning i skolan bekänner färg. Helt plötsligt vet alla. Helt plötsligt vet Victoria. Och ingenting, absolut ingenting kan någonsin bli som det var innan. Klockan kan tyvärr inte vridas tillbaka, och bomben han släppte får omgivningen att tassa på tå. Och får Victoria att knappt prata med honom mer. Varför, varför, varför kunde han inte tänkt sig för...

Resten av boken beskriver deras knöliga väg tillbaka till varandra, t o m ett knöligt försök att bli ett par... men - nä, jag köper inte riktigt det här. TROTS att det blir lite intressant när hans pappa är otrogen mot sin nuvarande, Mirja,... med hans mamma! Och trots att Mirja är närmare Hampus i ålder än pappan.. (där lyckas Bredow få fantasin att skena iväg!). Men att Hampus, som kille, skulle vara en så fullständigt sanslöst ältande och tuggande och sönderanalyserande kille som han framställs som....nja, jag vet inte hur trovärdigt det är. Att många tjejer är utpräglat så lagda, det vet väl alla, men killar brukar ju - tackochlov - vara mer jordnära, raka och okomplicerade, även om spännvidd finns även där. Men här är det bara lite too much. För mig som läsare. T o m om det varit en tjej som varit huvudkaraktär. Men absolut underhållning för stunden.

/Tuija



fredag 5 maj 2017

Torsdagsbarn

Omslagsbild

Författare: Sonya Hartnett.
2010, Andra länder, Annorlundaskap, Historiskt, Läskigt.

Äntligen har jag läst boken jag så länge tänkt att jag borde... ALMA-pristagaren (till minne av Astrid Lindgren) från 2008, Sonya Hartnetts internationella genombrott... om Tin, barnet som föddes på en torsdag, som enligt barnramsan var "ödesbestämd att fara omkring som han gjorde". Och for runt gjorde han, i egenutgrävda gångar under huset... och vida däromkring...

Det här är en på sätt och vis helt osannolik, men samtidigt i stora delar lika realistisk, tidsskildring av ett familjeöde, som levdes fattigt och torftigt på den australiensiska kruttorra landsbygden under 1920- och -30-talet. Vi får följa familjen Flutes starka och sorgliga vedermödor berättade av flickan Harper - från dagen då yngsta lillebrodern Caffy föddes, och hon var satt att passa sin andra lillebror Tin, som dramatiskt nog mitt i alltihop blir begravd under en lermassa. Det blir starten på Tins fortsatta underliga leverne - under jord. Han drar sig undan familjen och verkligheten, och bygger sina underjordiska gångar under skjulet de bor i.

Men detta är minst lika mycket berättelsen om Harper, eftersom det är genom hennes ögon vi får följa familjens fortsatta öden. Vi får glimtar av pappans tidigare liv, som hunsad son, akademiker, men senare krigshjälte i första världskrigets Europa - allt detta som format honom till den människa vi får möta i landsbygdens fattigdom. Vi noterar den starka och lojala mammans vedermödor och kärlek, kokandes den förbannade, vattniga kaninsoppan. Och storebror Devon, den ansvarstagande,  med enorm kärlek till sin häst. Och storasyster Audrey med giftasdrömmar, som på sitt sätt försöker hjälpa familjen, vilket slutar i sån dramatik...

Det här är onekligen en bok av det starkare slaget, inte nödvändigtvis en tonårsbok utan snarare en allålders- eller vuxenbok. Här finns riktigt obehagliga inslag - skickligt beskrivna antydningar som ger kalla kårar - men också kärleksfulla beskrivningar av komplexa förhållanden på ett osentimentalt sätt. Här finns en realism kombinerat med fantastik, som antingen stör en eller som tjusar en. Mig tjusade den!

/Tuija



torsdag 27 april 2017

Gryningsstjärna

Omslagsbild

Författare: Charlotte Cederlund
2017, Fantasy, Utanförskap.

OmslagsbildIbland känns det ganska så skönt att vänta med att läsa en bok… Jag vet inte hur många gånger jag har blivit tipsad om Middagsmörker skriven av Charlotte Cederlund - fler gånger än jag kan räkna på fingrarna. Den kom ut 2016 och jag har redan haft den hemlånad ett par gånger men varje gång har den blivit gömd under ett flertal andra intressanta böcker. Under påskhelgen när snön började falla (underbara April), kom jag att tänka på boken igen eftersom jag mindes att den utspelade sig i Norrland. Varför var det då skönt att jag väntade att läsa den? Jo, för när jag avslutade den kunde jag direkt ge mig i kast med uppföljaren: Gryningsstjärna. Man kan därför säga att detta blir lite av ett dubbelt boktips.

Middagsmörker och Gryningsstjärna handlar om Áili, 16 år, som tvingas flytta upp till sin morfar i Norrland efter det att hennes pappa dör i Cancer. Hennes mamma var Same, men då hon dog när Áili föddes och hennes pappa bröt kontakten med den sidan av släkten, har hon ingen som helst insikt i livet som Same. Denna identitetskamp genomsyrar båda böckerna och synliggör den fientlighet som råder mellan Samer och ”ursvenskar”.  Utöver detta har vi naturligtvis magin, som i de här böckerna är hämtade ur den Samiska mytologin. Áili får nämligen reda på att hon är en Noaidi, en samisk shaman, och att det finns mörka krafter (Borri noaidi) som hotar befolkningen. Denna kamp pågår genom böckerna som är tänkta att bli en trilogi. Midnattsljus är den sista delen som enligt författaren beräknas komma ut under hösten 2017. Önskar nästan att jag hade väntat lite till med att läsa böckerna så jag hade kunnat hoppa på sista boken direkt. Andra boken lämnar en nästintill outhärdlig cliffhanger!

/Veronica

torsdag 20 april 2017

Våra kemiska hjärtan

Omslagsbild
Författare: Krystal Sutherland.
2017, Humor, Kärlek, Sorgligt.

En ljuvlig, lågmäld bladvändarkärlekshistoria skriven med en småhumoristisk ton - det är historien om Henry Page och Grace Town, det. Och jag bara älskade den...

En dag dyker en ny tjej - Grace - upp i skolan; blek, tilltufsad, ser smått ovårdad ut och går omkring i x antal storlekar för stora killkläder, och går med käpp. Henry och Grace blir tillsatta att ansvara för skolans tidning, något Henry längtat efter och jobbat för, i åratal. Detta är upptakten till hur dessa två så smått lär känna varandra - eller framför allt hur Henry fullständigt faller för Grace. Trots hennes märkliga yttre.

Efter hand faller olika bitar på plats. Han får kännedom om orsakerna till Graces inåtvända beteende och till synes ovårdade framtoning. Som också handlar om hennes otillgänglighet i kontakten med andra - men inte gentemot Henry. De utvecklar en alldeles särskild jargong; en ton, en humor, som bara de delar. Men i stunder är Grace helt onåbar. Men tackochlov finns det ju bättre dagar, också.

Saken är den att Grace varit med om en bilolycka. En krasch där bilen kördes av hennes pojkvän, han dog, och hon krossade sitt ben. Sorgen och trasigheten förklarar Graces beteende, men får Henry att dra öronen åt sig. "Grace levde i honom. Varje dag, varje timme, han var alltid där med henne. Hans doft låg över hennes hud. Det var Grace som var spöket, inte Dom. Två personer dog den där dagen, men en av dem hade fortfarande en kropp". "Hon hade inte bara förlorat honom rent fysiskt - hon hade också förlorat deras gemensamma framtid. Hans döda kropp skulle hemsöka oss, och så skulle även det liv de aldrig fick tillsammans."

Och trots allt detta är attraktionen ömsesidig... men ändå kan Grace inte bestämma sig för hur de ska ha det - om de ska vara ett par officiellt eller inte. Vilket är jobbigt för Henry, förstås, och allt eftersom de hemska bitarna faller på plats blir situationen allt mer ohållbar och allt mer omöjlig... För hur kan man bygga en framtid med ett spöke..?

Aah, så starkt, så vackert, så berörande... helt enkelt underbart. Men också så tragiskt. Men läs och njut ändå!

/Tuija

torsdag 13 april 2017

Ingen normal står i regnet och sjunger

Omslagsbild
Författare: Sara Ohlsson.
2016, Homo, Kärlek, Vänskap.


Detta är historien om Ella och Charlie - bästa vänner sedan barnsben. Gör alltid allt tillsammans, och så skall det förbli. Väl? Men Charlie träffar Niki, nobodyn, och blir superkär... och då blir allt jättekomplicerat...  Traditionellt tema, ja, men vad hade hon förväntat sig? Jag hade förväntat mig att "det borde bli de två", d.v.s. omständigheter som förstör den goa djupa vänskapen dem emellan. Men där bedrog jag mig.

Medan jag väntar på vad som egentligen ska börja hända, kan jag inte låta bli att störa mig en del på Ella. Hon är både tröttsam, påfrestande och störig... tycker jag. Provokativ i alla möjliga sammanhang som just jag inte har så mycket till övers för. Andra halvan av boken bränner det till lite, när Dilemmat med stort D uppstår i hennes liv. Hur ska hon hantera att hon blir kär i Niki (som hon ju inte hade ett uns till övers för (!..hur gick den vändningen till?..), ens innan Charlie blev kär i henne..), som nu dessutom krossat Charlies hjärta...

Vem ska man välja om det inte går att välja... bort, någon? Vad händer med en, när man gör det oförlåtliga? För här är många lögner och svek... och vi får bevittna hur illa det kan gå, om man låter det gå för långt. Som Ella konstaterar så är kärlek svårt.. aldrig så enkelt som man önskar.. men det verkar hon inte haft så mycket egentlig erfarenhet av innan, när hon festat runt.

Oväntad kärlek i någon av samma kön har jag läst betydligt bättre böcker om, som fängslat, krupit in under huden, berört mig. Ella berör mig tyvärr inte speciellt, och därför blir jag lite fundersam kring alla hyllningar till Sara Ohlsson. Historien är helt ok, men bränner aldrig till på allvar.Vad vill hon egentligen säga? Att kärlek är svårt är ju ingen nyhet, och det här feministiska provocerandet känns bara omoget. Men hon tilltalar garanterat andra!

/Tuija

torsdag 6 april 2017

Omslagsbild
Författare: Arnar Már Arngrímsson.
2016, Utanförskap, Vänskap.

En underbart ovanligt historia! Och ändå handlar den om en ganska vanlig femtonårig kille på Island, med ganska vanlig tonårsproblematik, omgiven av en lite ovanlig samling människor - som lyfter både honom och berättelsen. Boken blev vald till årets ungdomsbok av Nordiska rådet 2016, trots att den är författarens debut - en imponerande sådan.

Den handlar i alla fall om Hannes, som mer eller mindre tvingas bo isolerat hos sin farmor långt, långt ute på den isländska vischan, en farmor han knappt känner, och detta en hel, lång sommar. Inga vänner (som han ju i princip ändå inte har), ingen mobil, ingen musik, inget dator - och därmed ingen porr. Han får sin pappas gamla pojkrum där tiden stått still, där väggarna är klädda med gamla idolaffischer och  töntböcker. Hans föräldrar tror att en sommar på landet ska göra honom gott, själv hatar han blotta tanken - och förstår att det egentligen, antagligen, handlar om någon form av straff för att han misskött skolan, spelar för mycket dataspel, sover bort livet - men också gjort något allvarligare, som läsaren bara kan ana mellan raderna.

Men till slut blir det för trist att ha tråkigt och vara sur, så han ger sig i kast med det ena projektet efter det andra - och lär på köpet känna sin ovanliga men härliga farmor, liksom grannen Tómas, och hans dotterdotter Marta. Under sommaren växer han - framför allt i sina egna ögon - från att ha betraktat sig som "ful, tråkig, liten, deprimerad och korkad" (vilket han i viss mån fortsätter att tycka), till att upptäcka att han faktiskt fixar en hel del... och dessutom utvecklar sin poetiska begåvning - från rappande till mer än så. Ingen är ju faktiskt dålig på allt, och även om man inte passar in i alla sammanhang finns det kanske somliga man passar bättre in i.

Det här är en både speciell och väldigt allmängiltig berättelse om olika generationer och synsätt, som värmer riktigt ordentligt... Tyckte mycket om, och rekommenderar varmt!

/Tuija

tisdag 28 mars 2017

Jorden vaknar



OmslagsbildFörfattare: Madeleine Bäck.
Omslagsbild2017, Läskigt, Mystik, Thriller.

Så kom den då äntligen - den andra delen av tre, och en av de obehagligaste, mest mystiska skräckromaner för ungdom man kan tänka sig. Vad jag skrev, och tyckte, om den första delen Vattnet drar kan du läsa om här. Och -  dessvärre - kan jag nog inte säga att den här delen går att läsa fristående. Då förstår man nog inte hälften... Men läs den suggestiva ettan först, som har ett minst lika hårresande omslag som tvåan... och funkar lika bra för skräckintresserade vuxna, som unga..

Här dras vi i alla fall direkt vidare, precis där den första boken slutade. Journalisten Jäder besöker sin halvt sönderslagna kollega Shirin på sjukhuset, efter det katastrofala mötet med sprithandelsligan. Känslige Krister beger sig med Beata till hans farmor Gunhild, gumman med de märkliga kunskaperna kring krafterna som vaknat, som försöker skydda dem med kattöron och kattblod. Tillsammans måste de försöka bekämpa de vidriga krafterna med alla medel som står dem till buds. Men det är en fasans resa de går igenom - hur kan den i praktiken döda Celia plötsligt dyka upp igen, i sin lägenhet, som dryper av fukt, mossa och rötter, som kravlar upp ur badkarsavloppet... rötter som sprider sig med rasande fart, som greppar, tar tag, suger sig fast... Men trots att det ser ut som hon, känns det inte som hon..

Hur ska de få stopp på de ofattbart starka krafter som är lösa, och alla galenskaper och vidrigheter som följer i dess spår - allt detta som tycks ha vaknat till liv och skördar offer efter offer...?

Nä, det här är inget för den äckelmagade eller känsliga... Men ett rasande högt tempo, och vansinnigt spännande är det!

/Tuija


fredag 17 mars 2017

Din syster måste dö

Omslagsbild
Författare: Mats Berggren.
2017, Hederskultur, Kulturkrockar, Kärlek.

Bara titeln är ju talande... Och fast jag vet hur jobbigt det är att läsa om hedersrelaterat våld så låter jag ändå inte bli. För det är så ofattbart. Och ändå händer det. Hela tiden. Och det är bra att det skrivs bra böcker om det. För Mats Berggren har jag alltid gillat, och denna senaste är bara en i raden av intressanta och fängslande böcker han har skrivit.

Boken är egentligen en fristående fortsättning på "Onsdag kväll strax före sju", men fungerar precis lika bra på egna ben. Här bearbetar den somaliska rapparen Abdi sorgen efter en dödad vän - som dödades av en annan vän till dem båda. Han gör det genom att skriva låtar, och när hans låt till minnet av vännen ska filmas, med massa ungdomar som statister - ja, då är Evin där. Evin som redan första skoldagen på gymnasiet känt sig dragen till Abdi. Men Evin kan inte figurera i sådana sammanhang - egentligen inte i några som helst sammanhang annat än dem som förekommer under skoltid. För efter skoltid måste hon raka vägen hem. Inte en minut extra har hon tillgodo för sig själv, som inte hennes kurdiske pappa kan kontrollera.

Först hjälper hennes ett år äldre bror henne att fejka ett schema som ger henne några timmars frist i veckan att spendera förnuftigt på egen hand, typ för läxor, biblioteksbesök etc. Men när han börjar ana att hon kanske gör något förbjudet, olämpligt, börjar han ana oråd. Och katastrofen är ett faktum när videon med Abdi släppts på Youtube, och Evin bara syns alltför väl... Familjen blir rasande. Skammen är så fullständigt total, hon har skämt ut hela släkten, både i Sverige och Kurdistan. För det är helt oacceptabelt att ha en kurdisk dotter som beter sig så horaktigt som familjen bedömer att hon har gjort. Så nu ska hon lämna Sverige och giftas bort med en kusin - vilket hon aldrig kunnat tro.

Istället vänder hon sig till skolans kurator, som hjälper henne till ett skyddat boende - ytterligare en förnedrande skam för familjen. Som försöker locka henne tillbaka. Vad hon inte vet är att pappan har bestämt att storebrodern ska kasta ut henne från balkongen...

Det gör ont att läsa om alla dessa offer för en livsfientlig kultur - bara för flickor och kvinnor, dock - där anseende och andras åsikter väger tyngre än livet på någon som är ens eget kött och blod. Evin är det yttersta offret, vars liv uppenbarligen är umbärligt. Men även brodern Khabat, som är satt att utföra eländet, ska tvingas offra sitt eget liv och karriär för familjens heder. Och hur ska han kunna leva med minnet av sin älskade syster, vars liv han själv tvingats släcka? Hur ska han kunna skapa sig ett framgångsrikt liv om han blir fängslad för detta fasansfulla brott? Men även föräldrarna är ju i en annan mån också offer för en kultur de inte klarar att välja bort. Ja, usch. Och sen finns ju Abdi också, som älskar Evin, och som av bara farten blir den utlösande faktorn på hela tragedin... Det är för många som får offra för mycket.. för vad, kan man undra.


Starkt och läsvärt, i alla fall.


/Tuija

onsdag 8 mars 2017

Ordbrodösen

 Omslagsbild
Författare: Anna Arvidsson.
2016, Annorlundaskap, Deckare, Läskigt, Mystik, Thriller.


En härligt annorlunda debut, riktigt spännande ända in i kaklet! Och historien är precis så otrolig som Alba inser att den är, när hon gång på gång i boken tvingas berätta sin släkts märkliga egenskaper och mysterier.

Alba fyller arton, dagen då det är dags för hennes inträdesprov. I en liten bruksort i Värmland har hon framlevt sitt liv med mormor och morfar, eftersom hennes pappa dog i en olycka innan hon föddes, och hennes mamma dog i en sjukdom när hon var ganska så liten. Under alla dessa år har hon vetat och accepterat att alla kvinnor i släkten är ordbrodöser, alltså kvinnor som inte broderar vanligt handarbete, utan broderar skrivna ord i sinnet på människor vars tankar och handlingar de vill kunna styra. Men nånting uppenbaras under hennes inträdesprov, för hennes kraft verkställs inte. Någonting påverkar kraftfältet, och genom att tjuvlyssna förstår hon att det enda som kan göra det är existensen av en bror. Ordbrodöser föder bara flickor, ser helt enkelt till att bara föda flickor, för att kraften ska kunna fortsätta att användas och verka i släkten. Så - hur kan hon ha en bror?!

Under några hektiska veckor hos släktingen Lo och hennes dotter Klara nystar de i det fullständigt obegripliga mysteriet med en eventuell tvillingbror till Alba, och jakten leder in dem på fullständigt livsfarliga vägar - för någon annan tycks också med ljus och lykta leta efter honom, för att döda honom. Och inget har de att försvara sig med, mer än Lo´s kommandon i skrift som skulle kunna avväpna den som är dem hack i häl. Jakten tar dem till Köpenhamn och Falsterbo, men också Irland - där allting en gång började...

Skickligt upplagt och snyggt skrivet. Och riktigt, riktigt spännande. Rekommenderas varmt!

/Tuija

onsdag 8 februari 2017

Vi är en

 Omslagsbild
Författare: Sarah Crossan.
2016, Annorlundaskap, Kärlek, Sorgligt, Utanförskap, Vänskap.

En synnerligen annorlunda bok! Om ett syskonskap som går utöver det vanliga, där tvillingar är mer än bara tvillingar, mer än varandras spegelbilder - de är också delvis sammanväxta.

Grace berättar om sitt och Tippis liv, som skiljer sig från det mesta. Som nyfödda trodde man inte att de skulle överleva så värst länge, men deras ålder nu vittnar om något annat. De är alltså sammanväxta från midjan och nedåt, har alltså varsin överkropp men bara en underkropp. I alla år har de fått hemundervisning, men nu är tiden inne för något annat - pengarna är nämligen slut. Det är oerhört kostsamt för familjen med alla läkarbesök, psykologsittningar, försäkringar etc, så nu måste de börja high school trots att de kan ana vad det kommer att innebära för dem. De är fullt medvetna om omgivningens ständiga reaktioner på dem, såsom bisarra freak, missfoster mm, och är därmed förberedda på det värsta. Som faktiskt inte blir det värsta. Tvärtom blir de riktigt goda vänner med Yasmeen och Jon, och upplever med dem en period i sitt liv som mer normala än de någonsin fått chansen till. Grace blir till och med en smula kär i Jon, "vad det nu ska tjäna till" - det kan ju aldrig någonsin bli något utav det... Flickorna är starkt medvetna om sin egen dödlighet, vet att deras tid är utmätt - det är bara en tidsfråga innan någon av dem har organ som inte pallar trycket. Men hur ska de hantera det om det händer, när det händer... De kan ju inte leva utan varandra, för de vet ju inget annat. Fysiskt - kanske? Det beror på läkarvetenskapen. Psykiskt? De är ju en del av varandra, på ett sätt ingen annan någonsin kan förstå... Och under tiden jobbar de på att bocka av på sin bucketlist...


Crossan har berättat deras historia på ett oerhört starkt och berörande vis, men också på ett fantastiskt lättläst vis - det är en variant på Sonya Sones diktberättande, där varje mening bär sig själv och mer än så, genom väl avvägda formuleringar och luft. Även om man läser med en annan eftertänksamhet och betoning när det är skrivet på detta sätt, är det ändå en oerhört snabbläst historia även om bokens tjocklek lurar en att tro något annat. Mycket läs- och tänkvärt, en ovanlig berättelse om annorlundaskap och förhållningssätt.

/Tuija