måndag 22 augusti 2016

Tala är guld

Omslagsbild

Författare: Cammie McGovern.
2016, Annorlundaskap, Kärlek, Utanförskap, Vänskap.

En ovanlig bok, om två ovanliga tonåringar - och en riktigt fin sådan!

Amy är född med en CP-skada, kan inte gå utan rollator, inte prata utan sin taldator (hon skriver och datorn läser upp), och har svårt att kontrollera sina muskelspasmer. Hon går på samma high school som Matthew, som på senare år utvecklat ett tvångsbeteende - han är nojjig över bakterier och tvättar sig därför x antal gånger (åt gången!), kör med neurotiska ritualer och lever med en ständig skräck över vad han skulle kunna ställa till med (eller redan har ställt till med) om han inte gör som rösten inom honom säger till honom att göra. Riktigt jobbigt, tro mig! De två lär känna varandra under mycket speciella omständigheter - eftersom Amy alltid omgivits av vuxna saknar hon naturliga vänner och vill därför att några jämnåriga turas om under veckan att vara hennes assistent i skolan. Matthew är en av dem och han kan inte låta bli att förundras över Amys mammas alla projekt, som hon dragit igång åt sin dotter genom hennes uppväxt. Flickan är intelligent, och mammans målsättning är att hon ska kunna lyckas med allt som alla andra jämnåriga kan, trots sitt handikapp. Visst har mamman lyckats göra Amy till en riktigt stark och driftig ung tjej, men till ett högt pris som hon inte ser. Men Matthew fascineras framför allt av Amy, liksom hon av honom, för båda brottas med stora hinder i den sociala samvaron, och Amy ser mycket av Matthews problem som han själv vägrar inse.


De hjälper och stöttar varandra - egentligen är det hon som stöttar honom istället för tvärtom - och en unik vänskap växer fram. Kanske t o m mer än så? Men hur ska de kunna mötas i ett vanligt förhållande när Matthew knappt kan ta i andra människor pga sin bacillskräck och inte vill tänka en tanke på framtiden, och Amy siktar högt - kommer in på alla de mest prestigefyllda universiteten, och är övertygad om att hon kan klara alla utmaningar?


Mycket, mycket tänkvärd  historia, och väldigt fint skriven. Hoppas den blir lika mycket läst som alla andra kärlekshistorier med hög snyftfaktor pga sjukdomar etc. Dock innehåller den alldeles för mycket korrekturfel för att det ska kunna passera obemärkt förbi. Synd. Försök att bortse ifrån dem bara, och få dig en riktigt fin läsupplevelse!
Finns boken inne?


/Tuija

måndag 15 augusti 2016

Tio över ett

Omslagsbild

Författare: Ann-Helén Laestadius.
2016, Kärlek, Vänskap, Övrigt.

"En roman om kärlek, vänskap och en smått otrolig stadsflytt". Så står det på baksidan, och till det skulle jag vilja tillägga "men också om ångest, rädslor och en stor portion ansvarstagande". För det är verkligen en fantastiskt fin skildring av något så ofattbart som att man ämnar flytta på Kiruna, men också vad den flytten kan göra med människorna den omfattar. Och för mig som sydlänning är det än mer exotiskt med det ständiga mörkret, alternativt ljuset, och allt annat som hör norra Sverige till. Skrivet av en författare vars tidigare alster jag tyckt mycket om - men detta är en helt fristående historia som inte alls behandlar samiskheten som de andra gjort.

Den handlar istället om Maja, som gissningsvis går på högstadiet, och som är mycket förtjust i hockeykillen Albin. Själv ägnar hon sin egen fritid till att läsa och skriva mycket istället, t o m att filma. Men inte vad som helst, utan filmen om vad Kiruna är idag, och vad den betyder för dem som bor där. Hon vill att filmen ska finnas kvar åt eftervärlden, den dagen marken kollapsat och de alla dött. För att stan ska kollapsa, det är hon helt övertygad om. Men flytta vill hon verkligen inte heller, trots att det kanske är enda sättet att överleva. Hon hatar vad LKAB gör emot Kirunaborna, hon hatar tanken på framtiden. Den borde bli såsom den är just nu, här ska inte flyttas på allt och alla, för det kan aldrig bli detsamma! Ovanpå detta är hon livrädd, i väntan på flytten. Livrädd för att marken under dem inte ska hålla för alla sprängningar. Så varje natt klockan tio över ett ställer hon mobillarmet för att vara beredd vid nattsprängningen. Hon väntar in mullret och skakningarna, men framför allt väntar hon alltid på ljudet av sirener, efteråt, som ska bekräfta det hon hela tiden befarat - att stan rasat ned i gruvhålet. För det scenariot har hon en plan - en väska står alltid färdigpackad under sängen, med det nödvändigaste för henne, lillasystern, mamma och pappa. Och inte nog med det - hennes allra, allra bästa och närmaste vän Julia ska tvingas flytta till Luleå med sin mamma. Vad finns kvar till henne då? Alla nojjor går till slut över styr när hon sover allt mindre, och hon får panikångestattacker. Ingen har riktigt fattat vad hon går omkring och bär på. Så hur ska hon få rätsida på sitt liv igen?

Detta är så otroligt lyhört och fint skrivet, det är en fantastiskt modig och stark liten karaktär hon har skapat, Ann-Helén. Och en väldigt fin berättelse om något alldeles unikt, som aldrig genomförts någon annanstans på jorden, och som är en sorts experiment på hög nivå. Hur ska det egentligen gå för alla Kirunabor?
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 8 augusti 2016

Som hund som katt

Omslagsbild

Författare: Per Nilsson.
2016, Kärlek, Självmord, Övrigt.

Åh, vad jag tycker om Per Nilssons lågmälda sätt att berätta! Det här är en så himla fin, tunn och sparsmakad historia, som etsar sig fast - som hans berättelser ofta gör!


Det här är historien som Jag berättar, och den handlar om Jag och Du. Jag är en kille som går i åttan, Du en tjej i nian, och anledningen till att våra vägar korsas är att Min mamma vill flytta ihop med Din pappa - och då ska Du också bo hos oss, vare sig du vill eller inte, varannan vecka. Och Du vill inte. Du hatar mig, Jag är som luft för Dig. Vilket inte spelar mig någon större roll, men både Jag och Min mamma är synnerligen medvetna om avogheten från Dig gentemot oss. 


Jag är väl en tämligen normal kille som saknar min pappa - han tog livet av sig, och det är svårt att leva med. Men när dagen kommer när Jag räddade livet på Dig - då förändras allt. Från att aldrig ha pratat med varann så pratar vi plötsligt jättemycket. Om allt. Om Min pappa, Ditt dåligmående, vårt syskonskap, ja allt... Och Jag växer och mognar, så att Jag t o m känner det själv. Men när vi börjar sova tillsammans, och Min mamma upptäcker det, då....


En ovanlig historia om ett påtvingat syskonskap som leder till gränslandet mellan kärlek och vänskap. Och priset de får betala för det, men även gåvan det innebär. Jag tycker så väldigt mycket om det berättartekniska greppet - ständiga radbrytningar efter nästan varje mening, mycket dialog men utan talstreck - men framför allt om det nedtonade språket som säger så lite men ändå så mycket om dessa sköra, känsliga unga. En synnerligen snabbläst historia, både genom formatet men också genom den inbyggda dramatiken som gör den till en liten bladvändare att njuta av. Tack Per Nilsson för ännu en liten pärla!
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 1 augusti 2016

I dina ögon

Omslagsbild
Författare: Sarah Dessen.
2016, Kärlek, Vänskap, Övrigt.

Detta är den populära författarens sjunde bok, även denna gång om kärlek och vänskap - och mycket mer än så... förstås! Om det är unga Sydneys utveckling - från osynlig och skötsam till att våga stå upp för vem hon är - som är bokens huvudtema låter jag vara osagt, det är lika mycket andras utveckling som också belyses, framför allt hennes mammas. Men den sitter långt inne.. urk för såna mammor!


I alla fall är det Sydney vi följer. Hennes storebror ("allt ljus på honom") har lyckats ställa till det för sig, från åtskilligt med allmänt strul till att påverkad ha kört på en ung kille som blir rullstolsburen efter olyckan. Brodern Peyton sitter alltså i fängelse, och fortfarande är "allt ljus på honom", när det gäller uppmärksamheten från föräldrarna. Att livet blivit omöjligt för Sydney på den gamla skolan verkar gå dem förbi. På den nya lär hon känna Layla och hennes bror Mac bl a, som ger henne helt andra perspektiv på saker, och ger henne ett andrum från hemmet där allting fortfarande cirkulerar kring stackars Peyton. Men åtskilligt ställs till slut på sin spets, och det inga lätta vägar för någon att gå, men de måste beträdas för att något ska hända. Här finns mycket klokheter som vanligt (alla Dessens huvudkaraktärer är alltid skötsamma, duktiga flickor som utvecklas till mer självständiga), men också sund och god vänskap i motsats till mindre sund sådan, här finns återigen olika livsvillkor som ställs mot varandra, men här finns framför allt en skuld över vad Peyton faktiskt ställt till med som Sydney tar på sig - för ingen annan verkar ju göra det. Den är tung att bära, och är ju inte ens hennes, men ingen verkar vilja se sitt ansvar här. Det gör ont att läsa om föräldrar som behandlar sina barn så olika - även om det säkert finns förklaringar och orsaker till det... Tur för Sydney att Laylas och Macs sjuka mamma är så klok som hon är!
Skön bladvändare med viss eftertanke - som vanligt!
Finns boken inne?


/Tuija

måndag 25 juli 2016

Andra resan till Folkestone

Omslagsbild
Författare: Åsa Moberg.
1981, Kärlek, Resor, Kulturkrockar, Historiskt.


1981 kom journalisten och författaren Åsa Mobergs delvis självbiografiska debutroman om 14-åriga Nina, en flicka som vill bli kvinna. Den gavs ut på nytt 2015 och det med rätta, den är mycket läsvärd för alla unga människor.


Som 13-åring (!) åkte Nina på en språkresa till England, till den lilla kuststaden Folkestone. Det var tidigt 1960-tal och hon hade en fantastisk sommar med nya vänner och unga män som uppvaktade henne. Året därpå bestämmer hon sig för att åka tillbaka, men på egen hand. I några veckor vill hon återuppleva förra sommaren, fortsätta öva sin engelska och med hjälp av Hermodsbrev också läsa på latinet, som hon inte lyckats med i skolan under vårterminen. Ett annat mål är att ligga med en man för första gången.


Blir det som hon tänkt sig? Både ja och nej. De första dagarna längtar hon hem. Det är precis som vissa sa till henne före resan, det blir aldrig samma sak andra gången, och nu ångrar hon att hon inte lyssnade på dem. Vad har hon här att göra, alldeles ensam?


Men så träffar hon Derek, en några år äldre engelsman. Han verkar inte vara som andra män och hon blir förälskad i honom. De pratar mycket, om allt möjligt, umgås på ett vuxet sätt och Nina känner att här finns möjligheten att bli sig själv, tillsammans med Derek. De uttrycker starka känslor för varandra och talar om framtiden.


Det är först när Nina avslöjat sitt personliga mål att bli av med oskulden som hon innerst inne, men utan att erkänna det för sig själv, upplever Derek som någon annan än den hon först trott. Han arrangerar en möjlighet till att ha sex, men det blir inte alls som Nina tänkt sig. Varken omständigheterna, känslorna kring det eller själva upplevelsen. Det är inte det minsta romantiskt och det gör ont. Derek verkar inte förstå.


Trots denna händelse håller hon fast vid sina känslor för honom och de skriver brev till varandra efter det att Dereks permission från armén är slut och Nina har åkt hem. Hon säger till sin familj och sina vänner att hon älskar honom. De planerar för att Derek ska komma till Sverige under vintern. När han väl gör det har Nina ångrat sig om besöket, om honom. Allt blir fel. Han kommer under terminen, föräldrarna vill inte ha honom där, han blir uttråkad och eftersom hon heller inte vill ha honom där, fast hon säger det motsatta till sina föräldrar, känner han sig avvisad. Ångest. Det gör fortfarande ont när han tränger in i henne.


Derek har nog varit sig själv hela tiden, men vi har alla olika erfarenheter och förväntningar i mötet med andra människor, och upplever därför varandras handlingar olika. Derek är flera år äldre än Nina, hur stor roll spelar det?


En intressant skildring av 1960-talet och framför allt en fin bild av hur det kan vara att gå från flicka till ung kvinna, vare sig man vill eller inte, vare sig det blir som man tänkt sig eller inte. Nina är till viss del osäker och förvirrad, samtidigt självständig och kan ge svar på tal. Kärlek och sex, vad är vad? Gör det alltid ont? Kan en man förstå att det kan göra ont? Jag tycker scenerna mellan Nina och olika män är slående, så där kan det verkligen vara.
Finns boken inne?

/Carolina


tisdag 19 juli 2016

Sommarleken

Omslagsbild
Författare: Ellen Mattson.
2016, Kulturkrockar, Vänskap, Övrigt.

Sommarleken är en sådan där bok som flyter på i sakta mak men som samtidigt är händelserik och berättar mycket. Mitt i all vacker natur, i det sköna somriga kustlandskapet, i sommarlovets fria tillstånd ligger en dov stämning. Det är mystiskt på något sätt. Stämningen finns med från början och växer sig allt starkare.

Sandra är ensambarn med en nära relation till sina föräldrar, uppvuxen i ett litet samhälle. Mitt i tonårstiden är hon på väg någonstans. Bort från bästa väninnan, ut i livet mot okänd mark. Det senare blir bokstavligt då hon en dag hittar en nästan igenvuxen stig i en kustnära skog, som leder henne in på en tomt till ett gammalt sommarhus. På gräsmattan sitter tre ungdomar i hennes egen ålder och en äldre kvinna är i deras sällskap. Sandra bjuds in, men på ett avmätt och distanserat sätt, vilket kommer att bli en röd tråd genom det fortsatta umgänget under sommaren. Hon får vara med, på utflykter, seglatser, kalas och vid stunder framför brasan, men ändå inte. Om du någon gång försökt lära känna någon, men inte nått riktigt fram, kommer du att känna igen dig. En obehaglig känsla.

De tre ungdomarna är syskon och har sitt ursprung i större europeiska metropoler, går på internatskola, men brukar spendera somrarna hos farmor i Bohuslän, i det stora trähuset som byggdes av en förfader och som i brist på underhåll nu förfaller. Sandra tycker mycket om huset. Hon tycker om farmodern och hon tycker på sätt och vis om syskonen. De fascinerar henne och hon vill vara med dem. Hon vill vara som de är. Fast hon är också skeptisk till dem. De är annorlunda på många sätt. Men hon vill höra till dem. Hennes eget liv, i mexistensvillan med föräldrarna, katterna, svampplockningen och akvarellmålandet, framstår som mindre intressant, men hon slits mellan dessa världar.
Som vanligt är saker och ting inte svart eller vitt. De tre syskonen är också på väg någonstans. Ofta verkar de dessutom inte vilja vara hos sin farmor, vilket Sandra är oförstående inför. Det är mycket hon förundras över i umgänget med dem. Hon känner förundran men också det som det engelska ordet ”intimidating” beskriver så bra, ungefär som något opålitligt och lite hotfullt, som Sandra dock inte viker sig för.

Sommarleken är en intressant skildring av att som ung människa söka sig vidare. Till något annat, till något nytt, efter ett innehåll och ett sammanhang som känns självklart. Ibland går det dock för långt, tillstånd förändras på oanade sätt. Den där dova, och ibland ångestfyllda, stämningen ger som sagt föraningar om det redan från början.

/Carolina



onsdag 13 juli 2016

Stå fast – vägra vår tids utvecklingstvång

Omslagsbild
Författare: Svend Brinkmann.

2015, Övrigt, Facklitteratur.

Boken Stå fast av den danske psykologiprofessorn Svend Brinkmann är ingen skönlitterär bok, utan återfinns på hylla D, alltså filosofi och psykologi. Däremot skriver han om vikten av att läsa skönlitteratur, framför självhjälpsböcker. Trots det skriver han en sådan själv, alltså en bok som närmast liknar en självhjälpsbok. I Stå fast ger Brinkmann en motbild till dagens krav på ständig utveckling, ständig förändring och ständig lycka. Han menar istället att människan ska ha rötter och inte så mycket fötter. Han formulerar sju regler, med syfte att kunna stå emot samtidens utvecklingstvång och hitta till det väsentliga i livet, det vill säga hur man förlikar sig med sig själv, inte hur man hittar sig själv.

  • Sluta känna efter i dig själv
  • Fokusera på det negativa i ditt liv
  • Ta på dig nej-hatten
  • Håll tillbaka dina känslor
  • Avskeda din coach
  • Läs en roman
  • Dröj vid det förflutna
Numera är det många av oss som upplever att allt går fortare och fortare. Livstempot accelererar. Hela tiden måste vi förhålla oss till ny teknologi, ständiga omstruktureringar och skriftande trender … . Köper man en smartphone dröjer det inte länge innan man måste byta ut den för att kunna köra de senaste applikationerna. … Nästan alla tillvarons aspekter har genomgått en hastighetsökning så att vi nu talar om till exempel snabbmat, speed dating, power naps och korttidsterapi. Nyligen provade jag en app (med namnet Spritz) som kan öka vår läshastighet från cirka tvåhundrafemtio ord i minuten till fem-sexhundra ord i minuten genom att på ett finurligt sätt visa ett enda ord åt gången. Plötsligt kan man läsa en roman på ett par timmar! Men kan denna kvantitativa hastighetsökning verkligen ge en kvalitativt bättre förståelse av litteratur? Varför har hastighet blivit ett mål i sig? Kritiker av den accelererande utvecklingen påpekar att hastighetsökningen leder till en allmän likgiltighet för våra aktiviteter samt en upplevelse av permanent tidsbrist.

 Ur kapitlet om romaner:

Biografier ligger alltid i toppen på bestsellerlistan, men ofta hyllar de bara triviala människors framgångar och binder dig till föreställningen att du kan kontrollera din tillvaro. Självhjälpsböcker gör samma sak, och i längden blir du bara på dåligt humör för att du inte kan leva upp till deras löften om lycka, rikedom och hälsa. … I motsats till självhjälpsböcker och de flesta självbiografier kan romaner presentera livet mer rättvist som sammansatt, slumpartat, kaotiskt och ur många perspektiv. Romaner kan påminna dig om hur lite du faktiskt kan kontrollera här i livet och samtidigt visa dig hur sammanflätat ditt liv är med sociala, kulturella och historiska processer. Den insikten kan ge dig ödmjukhet och kanske hjälpa dig att hellre göra din plikt än att kretsa kring ditt eget själv och din självutveckling. … Romaner kan ju vara på många olika sätt, allt från den mest tillgängliga chicklit till de ryska existentiella klassikerna, och visst finns det massor av romaner som följer samma linjära mallar som finns i självutvecklingstänkandet. Men poängen är att romanen som form dessutom är fri att visa tillvaron och självet på alla möjliga sätt. … På vilket sätt kan romanen lära dig att stå stadigt i tillvaron? Genom att hjälpa dig att finna mening eller en livshorisont utanför dig själv som du kan sträva efter och stå stadigt på.

Tanken med boken är att det kan bli lättare att överleva i den accelererande kultur som beskrivs, alltså att lära sig att stå stadigt, med inspiration från det klassiska stoiska tänkandet och dess filosofi, som lägger vikt vid självbehärskning, sinnesro, värdighet, pliktkänsla och ett begrundande av livets förgänglighet. Är det ord du kommer i kontakt med ens en gång i halvåret?

Möjligtvis är du nöjd med det samhälle som beskrivs av Brinkmann, där förändringar av olika slag sker stup i kvarten? Men läs då denna bok för att ”känna din fiende” och slipa dina motargument. Om det nu finns sådana.
Finns boken inne?

/Carolina

måndag 4 juli 2016

Vilse

Omslagsbild
Författare: Karina Berg Johansson.
2016, Thriller, Äventyr.

En typ av Robinsonad..? När ett trettiotal unga åker på konfirmationsläger som inleds med flera dagars paddling i den jämtländska vildmarken, är det ju som att be om problem. För många ungdomar, men framför allt för många olika ungdomar. Nu ska ju tilläggas att den sammansättningen som finns här, kanske inte är helt sannolik - men vad vet man? Spänningar och slitningar kan nog uppstå i de flesta konstellationer, och här dras allt till sin ytterlighet.

När jag väl fått kläm på de sex ungdomar som handlingen cirkulerar kring (inte helt lätt, ganska rörigt, svårt att hålla isär så många i ett inledningsskede), så anas trubbel rätt snabbt. Elsa och Victor, som är ihop, blir den utlösande faktorn till att massor av underliggande spänningar kommer till ytan. Deras förhållande är inte det bästa, här finns utmanande Frida, och Victors bästis Zac, som ställer allt på sin spets. Och rediga Lovisa och udda David. När de sex, i sina två kanoter. lyckas bli på efterkälken och tappar bort alla de andra och hamnar totalt lost, ja då bryter det lös... Det känns inte bättre i magtrakten av att de är lite obehagliga typer, Victor och Zac, men sen finns det en ännu obehagligare typ i kulisserna... vem är han? Har koll på ungdomarna, var de är och vad de gör... men varför? Och utmattade och oense inträffar det ofattbara och katastrofen är därmed ett faktum.

Lite lagom obehaglig spänning, om vänskap och förhållanden, sammanhållning och konflikter. Helt ok sommarskräck.
Finns boken inne?

/Tuija

onsdag 22 juni 2016

Du, bara

Omslagsbild
Författare: Anna Ahlund.
2016, Homo, Kärlek.

Vilken vacker, sensuell berättelse om två unga pojkars sex- och känsloliv!

John, 16 år och fotbollsspelare, ska tillsammans med sin storasyster stanna ensam kvar i stan under sommarlovet. Systern Caroline, 18, jobbar i en skohandel, tvärs över gatan till en bokhandel där Frank, 18 år och fd dansare, jobbar. Hon blir störtförälskad och bjuder hem honom - och det är som om blixten slog ned när John får träffa Frank. Aldrig hade han trott...

Under en weekend när alla tre plus Johns superbästis Elli drar till stugan ställs allt på sin spets - Frank måste väl också känna det som John känner? Men allting är komplicerat. Mycket komplicerat. Caroline är van att få det hon vill ha, och tar för sig. Frank och John närmar sig varandra ändå... men det går inte. Inte på grund av Caroline kanske, snarare på grund av det brustna hjärtat som Frank bär på. Och det här blir inledningen på det trevande närmande som de ägnar sig åt... längtar.. och stöter bort varandra. Om och om igen. Ingen av dem orkar. Men Elli ser. Och Caroline ser. Och stöttar så gott de kan. Men lätt? Nä, verkligen inte. Och går det att lappa ihop det som gått sönder?


Jag njuter av att läsa om fina John, och fina Elli. Det finns en underbar värme dem emellan, och det de har är när vänskap är som bäst. För att vara en debut är det starkt och välskrivet, med hjärtat öppet och sårbart. Tyckte mycket om!
Finns boken inne?

/Tuija

fredag 10 juni 2016

En annan

Omslagsbild
Författare: David Levithan.
2016, Kärlek, Övrigt.

Så kom den då, äntligen - uppföljaren till Jag, En. Vilket det egentligen inte alls är, utan samma fantastiska historia, om igen, fast ur Rhiannons perspektiv. Eller som de heter på originalspråket; "Every day" och "Another day". Ungefär lika fyndigt. Och naturligtvis dras man inte med på samma sätt den här gången - nu känner man ju redan till allt. Men jag älskar ändå den reflekterande, fina Rhiannon, som älskar själen En, och som inte vill annat än hålla fast vid honom, och så innerligt verkligen försöker, men som också någonstans är realist, och inser att de omöjligtvis kan ha en gemensam framtid. Men - vem vet.... där finns ett litet öppet slut, som inbjuder till mer, kanske..?


I alla fall - för den som inte läst föregångaren "Jag, En" så följer här en sammanfattning av handlingen, ur det jag skrev om den, då:

För varje morgon En vaknar, så är det i någon annans kropp än den som lånades dagen innan. Vissa dagar är En en kille, andra dagar en tjej. Men under berättelsens gång alltid 16 år, den tidsrymd som En funnits - En åldras alltså. Detta konstiga sätt att leva har En succesivt vant sig vid, efter att från början, som liten, trott att allas liv såg ut på detta vis. Men så småningom upptäckte En att andra hade en morgondag, något de kunde planera för etc, vilket En ju vant sig vid att aldrig fundera så mycket på. Detta till trots, fast med viss liten sorgsenhet över sakernas förhållande, rullar livet på utan större funderingar eller saknader tills...

...En, en morgon, vaknar som Justin, en ganska odräglig typ, och blir handlöst förälskad i hans flickvän Rhiannon. Och tillsammans med henne gör saker under deras gemensamma dag som Justin förmodligen aldrig skulle kommit på ens idén att göra. Vilket gör Rhiannon väldigt lycklig, och förstärker hennes känsla av att Justin ändå har kvalitéer som gör att hon stannar kvar hos honom.

För första gången någonsin stannar En upp och blir alldeles ställd, när han inser att han mentalt inte kan släppa taget om Rhiannon. Så dag efter dag, eller åtminstone de dagar det geografiskt är möjligt, söker han upp Rhiannon igen, fast i andra personers skepnader. Och det går till slut så långt att han tvingas att för första gången bekänna färg - han berättar för Rhiannon vem/vad han egentligen är. Och lyckas göra det trovärdigt, eftersom han ju bär på så många specifika minnen av deras många möten, som även hon inser att bara de två kan känna till. Men detta är - givetvis - svårköpt för Rhiannons del. Och när hon väl accepterat att det tycks vara möjligt, tycks det ändå svårt för henne att se en framtid för dem, där han är olika personer till det yttre varje dag - även om det är Ens vackra inre hon förälskat sig i. Och ovanpå det är hon trots allt inte beredd att bara släppa sin pojkvän Justin utan vidare. Hopplöst dilemma? Svar ja. Och trots att man, förutsägbart nog, önskar dem en framkomlig väg genom livet, så tycks det omöjligt. Men En jobbar på olika tänkbara lösningar. Och finner till slut en. Men kanske inte en sådan som man hade trott!

Ett litet smakprov ur Rhiannons härliga reflektioner kan jag inte låta bli att bjuda på heller - hon jämför kroppen med en bil:
"Jag vet att jag inte är någon bil. Men när jag går genom skolan föreställer jag mig en mindre Rhiannon som kör min kropp. Hon är mitt verkliga jag. Kroppen är bara en bil. Och jag häpnar. När Preston pratar med mig känns det som om han pratar med föraren. Men när en kille som jag inte känner tittar på mig i korridoren, stirrar han på bilen. När läraren ser ut över klassen och mal på om historia, ser han inte förarna, han ser parkerade bilar. Och när Justin kysser mig - då vet jag inte. Ibland känns det som om han försöker kyssa föraren. Andra gånger kysser han bara bilen."
Ja, visst är vi förare i alla möjliga olika slags kroppar, som ingenting säger vilka vi egentligen är. Det är lätt att glömma i mötet med andra människor, särskilt i de snabbare mötena. Men det är vackert tänkt, och vackert skrivet, Levithan är ett geni.
Finns boken inne?

Har man inte läst den första, så tycker jag nog att man ska börja med den! Finns den inne?
/Tuija

måndag 30 maj 2016

Den blomstertid nu kommer

Omslagsbild
Författare: Marie-Chantal Long.
2015, Action, Thriller, Övrigt.

Äntligen har jag tagit mig tid att läsa Longs senaste bok - ett helt år efter den förra blomstertiden! Hon fascinerar mig, Long, hon skriver nästan alltid bra, riktigt bra, och hon har inte ens svenska som sitt modersmål, utan kom hit som 24-åring. Starkt och bra jobbat!


Den här gången kastas läsaren in i ett actiondrama redan på första sidan. Tarzan, Wahid och Fred kör som galningar bort från ett misslyckat rån, som inte gav några pengar eftersom larmet utlöstes. Pengar, som skulle löst alla deras problem... Istället har de polisen hack i häl, och när vägen svänger - men inte bilen - kraschar de rakt in i en betongpelare. Tarzan, som aldrig var med inne i affären, sitter fast i förarsätet och ber polarna dra så fort benen bär dem. Vilket de gör. Springer rätt in i skogen. Springer och springer, kräks och har ont överallt. Och kommer plötsligt upp på en väg. Där en man just stannat bilen för att pinka i skogbrynet. Och förstås lämnat nycklarna kvar. Wahid och Fred  kastar sig blixtsnabbt in i bilen, och iväg kör de. Men upptäcker strax därefter att det sitter en liten vettskrämd tjej i baksätet!


Plötsligt är de inte bara eftersökta rånare utan dessutom kidnappare. För Wahid vägrar släppa av flickan, för hon kan ju vara bra att ha! Som gisslan! Fred, som är några år yngre än Wahid, känner att det här inte riktigt var vad han hade tänkt sig av denna skolavslutningsdag... för bara några timmar sen stod han ju i aulan och sjöng Den blomstertid... och nu har hela livet vänts på ända. Och det värsta är att flickan därbak i bilen, som ser livrädd ut, inte förstår ett ord utan bara pratar franska - och dessutom påminner honom osökt om hans egen lillasyster som är i samma ålder. Hon hade ju dött i samma situation! Fred klarar inte att vara lika hårdhudad som Wahid när det gäller flickan, utan efter att de gömt sig i en övergiven lada ett tag, och på natten upptäckt att Wahid stuckit, så drar de också därifrån. Och Fred lämnar flickan vid en vägkant där hon garanterat kommer att hittas. Och han själv försiktigt kan dra hemåt. Men det är då mardröm nr 2 startar...

Spännande, snabbläst, tänkvärt. Ur många perspektiv.
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 23 maj 2016

Hemsökta

Författare: Magnus Nordin.
2016, Homo, Läskigt, Mystik.


Magnus Nordin, mästaren på obehagligheter... Även denna gång? Nja. Elin och Denise är i 18-årsåldern, och när jag läser, så känns det som tilltalet till en tolvåring - det mesta är övertydligt, även det underförstådda uttrycks.. det känns helt enkelt en smula barnsligt. Synd, för han brukar ju verkligen kunna bättre. Lite obehagligt, javisst, men det finns en obalans i boken vad gäller målgrupp, som känns för mycket fel för att kunna gå mig förbi.


Men historien. Ja, den är väl ganska sådär lagomläskig i omgångar, kan jag tycka. En spökis/thrillerkombo, som alltför många gånger också känns överdrivet tillgjord. Vem skickar ut två tjejer i äldre tonåren att vakta en lyxhus i yttersta skärgården, där knappt en människa finns? Men larm och ytterbelysningar finns, just in case! Elin och Denise tycker sig ha fått drömsommarjobbet - nästan ingenting behöver de göra för att sköta huset, mest sola och bada alltså, men nogsamt låsa in sig nattetid. De har ganska nyligen träffats, Elin har svårt med att berätta för sin familj om att hon har en flickvän, hon är rent allmänt en ganska överförsiktig typ - raka motsatsen till Denise som är lite too much av det mesta. Synd att de är såna ytterligheter på skalan, för det känns inte speciellt trovärdigt att de två skulle funnit varandra i verkligheten.

I vilket fall... obehagligheterna börjar redan första natten, ytterlamporna släcks, larmet går, övervakningskamerorna visar ingenting. Natt efter natt händer allt konstigare saker - hur har de mystiska katterna kommit in i huset? Vad finns inne i det låsta rummet? Och vad hände egentligen ägarens fru, som hävdas ha drunknat under en simtur? Och vad vet egentligen öns enda granne om allt som hänt - för förra årets husvaktare flydde hals över huvud redan efter första natten... Lite tycks han ju i alla fall veta om sägnen kring Gydja kråkfinger som brändes till döds för länge, länge sedan därute...



Finns boken inne?
/Tuija

onsdag 18 maj 2016

Jack

Omslagsbild
Författare: Christina Lindström.
2016, Kärlek, Mobbing.


Vad jag gillar Christina Lindströms härliga sätt att skriva! Samma, goa, lätt humoristiska stil trots sitt allvarliga ämne - det är riktig mysläsning hon bjuder på, stilmässigt, men med nog så viktigt innehåll.


Jack är killen som är allt - snygg, cool, grym på innebandy. Och får dessutom alla tjejer han vill ha. Men en kväll, inne på toaletten på en fest, blir han fast. I Freja. I tjejen som är allt som alla de andra tjejerna inte är. Och han faller så handlöst som bara någon kan, som egentligen aldrig varit riktigt kär tidigare.


Men aldrig får man ju vara riktigt glad, för trots att allt är skimrande och vackert dem emellan, så kommer verkligheten - eller snarare det förflutna - ikapp Jack. Han har nämligen inte alltid varit riktigt den han är idag. Han har ett förflutet i det nazistiska Nordiskt Motstånd - trots att han aldrig riktigt brydde sig, varken då eller senare. Ovanpå det har han, mer eller mindre genom hela högstadiet, agerat bad boy och trakasserat och varit våldsam än här, än där. Men han håller på att släppa det där nu, särskilt när han märker vad som är viktigt för Freja. Och henne vill han ju inte till något pris förlora. Vilket är precis vad han gör, när det förflutna finns hemma i Frejas kök.


Som grädde på moset hör hans frånvarande pappa av sig och ber honom vara barnvakt åt ett halvsyskon som han inte hade en aning om att han hade. Detta för att den lille pojken och hans mamma är på jakt undan en knarkliga. Suck! Hur mycket elände ska egentligen landa i hans knä?!


Jag har en tendens att gilla Lindströms huvudkaraktärer, så även denna gång - trots att Jack egentligen är och har varit en riktig stövel. Men jag gillar Jacks sätt att ta tag i sitt liv, att tvinga sig till förändringar, att växa med insikterna. Det är helt enkelt en härlig mognadsprocess vi får följa, som inte på något vis går smärtfritt förbi. Ur kris kommer utveckling - ju! Och trots allt är han ganska charmerande. Plus att jag gillar den distanserande, humoristiska tonen. Ser fram emot fler verk av Christina Lindström.
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 9 maj 2016

Om jag var din tjej

Bildresultat för russo om jag var din tjej
Författare: Meredith Russo.
2016, Annorlundaskap, Homo, Kärlek, Mobbing, Utanförskap, Vänskap.

Oj, vad det blev många taggar - men det är faktiskt en bok som innehåller väldigt mycket, om väldigt starka och viktiga saker. Och den är riktigt bra!
Och den första jag läst (finns det ens fler?), för tonåringar, om transpersoner och könsbyte. Stort och mäktigt att skriva om detta, allt vanligare, viktiga. Och Russo vet vad hon skriver om - hon har själv gått igenom detta helvete som kan förfölja många av dem som tar detta stora steg. Den är inte självbiografisk, men naturligtvis har hon plockat mycket ur sin egen erfarenhetskälla och omgivning. Och ett starkt och fint skrivet efterord medföljer.


Boken handlar i alla fall om Amanda Hardy, där vi i tillbakablickar gör nedslag i hennes uppväxt, men också får följa med på den starka nutidsresan hon gör. Redan från tidiga barndomsår känner Andrew att han inte är en pojke, men ingen vill lyssna, och allt eftersom åren går blir han alltmer föremål för spott och spe. Samtidigt som han vet att han är helt fel, han är ju en flicka inuti, och har alltid varit. Men det är en tuff resa han måste göra - pappan accepterar det inte, mamman sörjer pojken hon inte har kvar - och det är en lång väg via samtalsterapi, hormonbehandlingar och operationer, som Andrew slutligen blir Amanda.


Men det är inte slut där. Tvärtom börjar boken egentligen där. Efter en förfärlig misshandel väljer Amanda att flytta till sin pappa, som hon haft ytterst sporadisk kontakt med sedan föräldrarnas skilsmässa. Där kan hon börja ett helt nytt kapitel i sitt liv - och för första gången någonsin så är hon någon. Hon är vacker, omtyckt bland sina tjejkompisar, och blir dessutom för första gången kär. I Grant, killen som har det tufft av många andra olika anledningar än hennes. Men han vet ingenting om hennes bakgrund, ingen annan heller vet, och vad händer om det kommer fram? Måste det inte komma fram någon gång, om hon ska kunna leva i ärlighet med Grant? Och hur kommer han att reagera då? Och alla andra? Är det bättre att vara ärlig, men samtidigt riskera allt hon äntligen fått i sitt liv som hon inte haft förut? Svåra frågor, stora frågor. Och inga enkla svar, förstås.


Det här är det mest läsvärda jag läst på länge, en bok som ALLA människor borde läsa, och dessutom är det välskrivet och snyggt gjort. Det är en ytterst angelägen bok, som jag tyckte väldigt mycket om. Läs!!
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 11 april 2016

Ljug för mig

Omslagsbild
Författare: Becca Fitzpatrick.
2016, Deckare, Kärlek, Thriller.

Fitzpatrick har släppt en ny, spännande thriller, som faktiskt var mycket bättre än vad den kan framstå som. Lite klichéaktig kan tyckas, men alldeles för välskriven för att inte sticka ut, precis som hennes förra thriller "Black ice". Jag sträckläste!

Och den handlar om Stella, som inte är hennes riktiga namn, för hon lever inte sitt riktiga liv, och platsen där hon bor är inte hennes riktiga hem. Hon har nämligen blivit vittne till ett mord, och tvingas leva under ett vittnesskyddsprogram i Nebraska, fjärran från sitt tidigare liv i Philadelphia. Hon har tvingats släppa allt om sitt förflutna - sin älskade pojkvän Reed, sina vänner, sitt välbärgade liv, sin avskydda mamma. Mamman kan hon dock lätt leva utan - hade det inte varit för mammans drogberoende hade mordet aldrig ens inträffat i hennes liv. Men nu lever hon under skyddad identitet hos en pensionerad f d polis, har sitt livs första sommarjobb på en servering i stekhettan, och försöker egentligen bara härda ut - för efter sommaren fyller hon arton och kan då leva sitt eget liv igen, flytta ihop med Reed någonstans, börja på college osv.

Men - hon räknar inte med hur fäst hon kommer att bli i kvinnan hon lever hos, och hur mycket hon kommer att tycka om grannkillen Chet. För hon har ju Reed - eller? - och man kan ju ändå inte ha en framtid med någon som inte vet vem man egentligen är..? Inte heller räknar hon med att det finns andra hot mot henne än knarkkartellen som jagar henne, hot på betydligt närmare håll.

Stella är faktiskt betydligt intelligentare och starkare än vad man kan föranledas att tro. Jag gillar hennes rättrådighet, hennes moral och förstår hennes våndor, och väldigt mycket påminner hon om bra tjejkaraktärer hos Sarah Dessen och Anne Cassidy. Det tycker jag om. Så - riktigt, riktigt spännande läsning utlovas!
Finns boken inne?

/Tuija


                                  
           

måndag 28 mars 2016

Gudarna


 Omslagsbild
Författare: Elin Cullhed.
2016, Vänskap, Övrigt.

En ganska tuff och rå debut, med tre unga, brådmogna feminister i fokus, som är precis så motsägelsefulla som bara unga tonåringar kan vara. Jag både beundrar deras mod och småler åt deras naivitet. Och tycker om både historien och tjejerna, någonstans, trots att jag ibland tycker det blir lite för pladdrigt.

Iallafall är det Jane, eller Janne som hon också kallas, som berättar om sig själv och sina två bundsförvanter Lilly och Bita. De har gemensamt bestämt sig för att radera ut ordet tjej (vad gäller dem själva) och ersätta det med gud - en sammanslagning av orden guzz och brud.  De betraktar sig som fullständigt oövervinnliga, agerar många gånger därefter - både modigt och dumdristigt - tills Janne och Bita en dag inser att Lilly i praktiken blivit våldtagen av sin kille (leken gick visst lite överstyr..). De beslutar sig för att hämnas, och det ordentligt, eftersom ingen köper deras historia rakt av - inte ens rektorn som betraktar pojkvännen som skolans mönsterelev.

De inte bara försöker förändra världen (i pluttesamhället Tierp där de bor) och få slut på småstadsångesten - som de försigkomna gudar de är - utan är dödströtta på att känna sig förminskade och förtryckta (liiite överdrivet..) och driver ett uppror sprunget ur dåligmående, gråt och kåthet.
Det är både lekfullt och en smula sorgligt, modigt och dumdristigt - ibland vet jag inte vad jag ska tycka om de här tjejerna. Men starka i all sin svaghet är de, och det finns ett väldigt uppfriskande driv hos både dem och berättelsen.
Finns boken inne?

/Tuija


måndag 14 mars 2016

Vattnet drar

Omslagsbild
Författare: Madeleine Bäck.
2016, Läskigt, Mystik, Thriller.

Det märkligaste och obehagligaste jag läst på länge! En rysare, som av lite olika skäl vänder sig mer till unga vuxna än de yngre tonåringarna (tycker jag), för här finns lite för mycket utav råa våldssituationer, langning av hembränt till ungdomar, och inte minst sex i form av våldsam åtrå, som de yngre gott kan vänta med några år. Men det är riktigt spännande, snyggt upplagt, vackert språk - och avslutas dessutom med flera cliffhangers. Del ett av tre - att jag ska behöva vänta!? Vill ju läsa fortsättningen nu när allt är färskt i minnet..


Vi får följa flera olika centrala figurer, både vuxna och ungdomar, i olika positioner till allt det skumma som inträffar efter hand, efter att Viktor med sina kriminella polare, vid ett inbrott i en kyrka, dessutom hittar en märklig sten som han inte kan låta bli att sno med sig. Den är varm och len, och handflatan passar perfekt i de mjuka inbuktningarna. Han bär den med sig innanför byxlinningen, och det dröjer ett tag innan han inser vad den gör med honom, vad den gör med andra människor, och vad han kan använda den till.

Unge Krister har en särdeles märklig hand med djur, på ett rent mystiskt plan, men drabbas av starka mardrömmar och smärtor. Beatas bästis Celia blir attraherad av en ytterst märklig kille, som verkar dränera henne på allt, och som mitt framför ögonen på Beata gör något som för alltid kommer att fastna på Beatas näthinna. Jäder är en frånskild journalist, som blir satt på att undersöka vad som egentligen händer i Hofors, där först en ung kvinna hittas mördad, sedan eskalerar en illegal sprithandelsverksamhet på skolan i samma bygd, och dessutom uppträder de märkligaste sexaktiviteter offentligt ute bland folk. Och så har vi gumman Gunhild, som tycks veta mer än hon förklarar kring allt som hänt, och gör vad hon kan för att hjälpa somliga av dem - för något har vaknat till liv, som inte borde ha väckts...

Det är suggestivt och ordentligt spännande, och riktigt läsvärt om man gillar oförklarliga krafter och varelser!
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 29 februari 2016

Hälsningar från havets botten

Omslagsbild
Författare: Christina Lindström.
2015, Kärlek, Sjuka föräldrar.

Havets botten, ja det är många gånger som Fille känner sig ligga där... Men han befinner sig ofta i sjunde himlen också! Det här är en varm och härlig berättelse om två ungdomar, vars uppväxter inte varit de gängse, men som ändå lyckas hålla näsan ovanför vattenytan.

Felipe, han lever ensam med sin pappa, stöttas av farmor, och trivs ganska bra med tillvaron - han har just börjat gymnasiet, på någon musiklinje. Redan första dagen stannar nästan hjärtat på honom, när han får se Hanna - Hanna som stal hans hjärta på mellanstadiet och tog det med sig när hon plötsligt flyttade från stan. Och nu har hon återvänt. Vilken lycka!

Men det är svårt för Fille att få kontakt med henne, hon verkar minnas honom men är oerhört svåråtkomlig för alla i klassen - skygg, kontaktfjärmande, speciell. Men hon sjunger som en gud. När hon har nerverna med sig, inte emot sig. De lär känna varandra, attraheras av varandra - men livet liksom avstannar när hon lika plötsligt fjärmar sig från honom, som hon sökt sig till honom. Fille förstår ingenting, ramlar ned i avgrunder (eller till havets botten..) mellan varven, men lär sig också sakta förstå Hannas problem och lär sig hantera dem. Livet ter sig ganska gott för dem båda ett tag, tills Fille plötsligt får veta var hans mamma är, och Hanna bestämmer sig för att flytta tillbaka till sin stökiga tvillingsyster och nedknarkade mamma. Så hur ska det nu bli för dem?

Jag tycker så mycket om den goa, varma Fille, som gör så mycket gott för många, trots att han själv har mycket eget att brottas med. Tonen är så varm och humoristisk rakt igenom, den enda jag stör mig på är hans pojkspoling till farsa, som inte kan ta det enklaste vuxenansvar.. Men det är väl så det är - alla har vi tillkortakommanden, men kan ha goa hjärtan ändå. Tyckte mycket om denna bok!
Finns boken inne?

/Tuija

måndag 22 februari 2016

Inte helt hundra


Författare: Caroline Hainer.
2013, Kärlek.

Det här med kärlek, vad är det för något, egentligen? Vad innebär det att vara i ett förhållande och vad har hänt om det tar slut? Det är många som funderar över detta, unga som äldre. Kanske känner du någon som inte har hittat rätt än, en äldre kusin eller så, som är i den ålder, som för vissa innebär att de hunnit både träffa någon, gifta sig, skaffa barn och skilja sig, medan andra fortfarande är ofrivilligt ensamma. Varför är de det, kan man undra? Det undrar nog de också. Ibland är svaret självklart, ibland inte. Många tar det för givet att inte vara en av de där som blir över, andra är inte lika säkra på saken.

Caroline Hainer skriver i jag-form i romanen Inte helt hundra om en kvinna vid namn Caroline och hennes misslyckade relationer, som hon går till botten med. Det vill sig aldrig, tycker hon. Männen hon träffar gör slut med henne, det känns inte helt hundra säger de, eller så rinner saken ut i sanden. Varje gång. Nu får det vara nog. Caroline bestämmer sig för att ta reda på varför det blir fel. Är det något fel på henne? Gör hon något fel? Gör någon annan något fel? Har hon bara otur? Är det ett lotteri, det där med kärlek? Ibland känns det så. Ja, hela livet känns ibland som ett lotteri. Men är det också så eller går livet och kärleken att påverka?Av sin terapeut får Caroline relationsförbud och i och med det börjar hon reflektera över sin plats i de relationer hon haft. Så småningom inser hon att ”it takes two to tango”, som man brukar säga.

En intressant bok att läsa, även om man inte har så mycket egen erfarenhet av kärlek. Många av oss har ju en bild av lite krånglig men till slut glittrande Hollywood-kärlek. För vissa är den en verklighet, men för de flesta är det just sådant som händer på film. Hainer ger en bild av vad som väntar många i vuxenlivet – var förberedd, för din och dina vänners skull!



I sexan hade jag chans på Daniel, men vi pussades aldrig och berättade inte för någon att vi ”var ihop”, tvärtom förnekades det totalt i klassrummet. Han skakade ivrigt på huvudet så jag gjorde detsamma, fast med viss besvikelse i hjärtat. Det är därför tveksamt om det ska räknas som ett förhållande över huvud taget. Men när Daniels kompis Robban ringde på sommarlovets första dag, för att säga ”Danne gör slut nu” och sedan lägga på luren, kändes det ändå som ett sådant.

Det kan kännas signifikant eftersom samma sak hände tre år senare, i nian, med Martin.

Ett år senare. Ettan i gymnasiet. En jazzkille från Sandsborg deklarerar sin kärlek för mig, vi pussas vid skåpen. Vi blir ihop, han tar min hand så fort tillfälle ges och så paraderar vi fram i korridorerna. Jag känner mig obekväm. Jag gör slut efter tre månader.

Ännu ett år senare. Tvåan i gymnasiet. En hiphopkille från Kärrtorp pussar mig hemma hos honom. Han säger att det inte betyder att vi är ihop. Han säger att han inte vet vad han vill, kanske kunde det bli något, men inte öppet i så fall. Jag känner mig bekväm. Vi håller ihop i hemlighet i ett år.

Fem, sju år senare säger en popkille från Västerås att vi inte är ihop trots att vi sovit bredvid varandra i tre månader. ”Ja, men som vänner” förklarar han. Jag har varit med om det förr. Det hela känns märkligt bekant. Nästan väntat.


I tjugoårsåldern kommer Universitetskillarna. En efter en dyker de upp och jag blir lika glad varje gång och lika ledsen varje gång.

Finns boken inne?

/Carolina

måndag 15 februari 2016

Som eld

Omslagsbild

Författare: Sara Lövestam.
2015, Homo, Kulturkrockar, Kärlek.

Riktigt spännande med en ungdomsbok av Lövestam! Och det är så väldigt vackert - språket, känslan, tonen, doften. Det finns där, alltihop, och jag tycker om det, riktigt mycket.

Det är historien om Anna, men också historien om Lollo. Och historien om dem båda. Och detta under en kort tid, när sommaren var som varmast och vackrast, och två flickor hittade kärleken. I varandra, till varandra.

De kom med samma skärgårdsbåt till ön där Anna tillbringat alla sina somrar, numera med sin tufsiga pappa som inga pengar har, men som för länge sedan har byggt ett minitorp på en arvetomt. Lollo kommer dit för första gången, hennes föräldrar har just köpt mångmiljonkåken i närheten, och tänker sig en kortare vistelse innan de flänger vidare. Anna är den rejäla, robusta, enkla tjejen, som njuter av naturen och stillheten när hon äntligen kommer ifrån stan. Lollo däremot känner sig tvingad att följa med, är arg och sur för detta, och har ingenting att göra, vill ingenting göra. Flickorna möts, tycke uppstår i all hemlighet, det är deras sköra, stulna stunder som får jorden att snurra. Tills plötsligt Lollo, inför sin mamma, inte ens kan tillstå att hon känner Anna.

Det gör ont, det är ett svek av allra värsta sort, det smärtar även mig som läser, som inte ens är där. Det är ju inte första gången detta händer - dock oftast i form av att rik flicka förälskar sig i fattig pojke, eller tvärtom. Nu förälskar sig rik flicka i fattig flicka. Med allt vad det innebär av inneboende kulturkrockar, två omöjliga världar som möts. Men det är inte meningen att de ska mötas. Och ändå gör de det. Med väldigt stor känsla, som doftar eld och tång, som skimrar i solnedgångsrött och guld. Det gör ont att se hur det går för dem, och ändå hade jag velat följa dem lite till, när boken väl är slut. Men hur den slutar säger jag inte - läs, berörs och njut själv.
Finns boken inne?


/Tuija